Recension

: Horet i Hälsta
Horet i Hälsta : En sann historia från 1600-talet Karin Hassan Jansson & Jonas Lindström
2018
Natur & Kultur
8/10

Vänsterprassel i arkiven

Utgiven 2018
ISBN 9789127153752
Sidor 237

Om författaren

Karin Hassan Jansson och Jonas Lindström arbetar vid Uppsala universitets historiska institution. Båda bedriver forskning om sociala och ekonomiska relationer samt maktstrukturer i bondesamhällets Sverige.

Sök efter boken

PIGA-teckning

Allt började när Brita skulle diska ett stop med oklart innehåll. När hon blev hindrad av sin husmor, tyckte Brita att det var konstigt.

Året var 1684 och pigan Brita Johansdotter hade arbetat tre månader som piga. Den sista månaden hängde hoten i luften och hon hade inte fått lön för de månader hon arbetat. Den som lyssnade till hennes larm var prästen, men brottsmisstanken var nödvändig att föras vidare till den världsliga rätten. Anklagelsen var att Anna Persdotter, husmor på gården i Hälsta, försökt förgifta sin make, Johan Johansson.

Författarna Karin Hassan Jansson och Jonas Lindström kan inte låta bli att dela med sig av händelserna de stöter på i gamla handskrivna protokoll. Egentligen arbetade de med ett annat projekt för att kartlägga vilka sysslor människor utfört i historisk tid. Diskning utfördes främst av tjänstefolk, och i bondesamhället var det pigornas jobb, sådant som tillhörde Britas arbetsuppgifter.

I korta kapitel rekonstruerar författarna händelsernas bakgrund, förlopp, slut och efterspel. De beskriver tidens sociala skyddsnät när ett bondehushåll råkat ut för brand, hur bondehushållen skulle avlöna sitt tjänstefolk, vad det innebar att ingå äktenskap och vad som skedde när en gårdsägare dog. Att gifta sig var ett sätt att bli vuxen och bilda en egen försörjningsenhet om där fanns en egendom att förvalta. Majoriteten av de svenska medborgarna livnärde sig på enkla jordbruk, där drängar och pigor tjänstgjorde som nödvändig resurs. Handgripliga sysslor utfördes för att få mat på bordet men lika mycket för att bidra till det svenska kungariket. Sannerligen var Sverige ett administrativt mönsterland redan på 1600-talet, men det är inte något nytt för den som känner sin Axel Oxenstierna.

Dåförtiden hade husbonden rätt att aga sin hustru, sin familj och sitt tjänstefolk. Det till och med påbjöds och stöd fanns i såväl Bibeltexter som i Hustavlan. Ståndssamhällets hierarki sågs som självklar på ett sätt som vi idag har svårt att föreställa oss. Å andra sidan har nog 1600-talsmänniskan väldigt svårt att föreställa sig 2000-talsmänniskans sätt att leva och tänka.

Vad kom då fram i häradsrättens rannsakan? Jo, bland annat följande: en dräng slog sin husmor, husmor och husbonde från två olika hushåll hade sex med varandra, dräng och husmor hade sex med varandra, giftmordsförsök och obetald lön. Häradsrättens tolv män lyssnade till vittnesmål, gjorde överläggningar och tog hjälp av högre instans för att få ännu en bedömning. Hade brott begåtts – och i så fall – vilka var skyldiga att dömas till straff?

Historikerna Hassan Jansson och Lindström är författare av fakta, och gör inte som Herman Lindqvist fantasifulla antaganden om sina historiska personer. De återger repliker som kan hämtas ur protokollen – men tror sig inte veta vad personerna tänker eller känner. Eller som de själva formulerar det: ”Likt detektiven är historikern bunden av vad som faktiskt går att belägga.”

Författarna visar skickligt att en faktabok kan ha en snygg dramaturgi. Läsaren får en pusselbit i taget. Några av kapitlen avslutas med cliffhangers som lockar till läsning av nästa kapitel. Jag är också förtjust i kapitelrubrikerna som summerar kapitlen i korta satser. 1600- och 1700-talet förs in med en liten blinkning, eftersom både Swift och Cervantes använde sig av detta stilistiska verktyg.

Läsaren får följa huvudpersonernas öden så långt det går. Britas initiativ att gå till prästen gjorde att en sten kom i rullning för en hel by. Det är rafflande läsning men också en konkret inblick i levnadsförhållandena och samhällsstrukturen förr i tiden. Jag tror många läsare kommer att förvånas över hur välorganiserat samhället ändå var på 1600-talet. Det var långt ifrån godtycklig granskning som utfördes när någon handlade mot lagar eller normer.

Skildringen berikas även av allt spännande bildmaterial, såsom kartor från Lantmäteriet, dåtida kopparstick eller illustrationer ur Erik Dahlbergs verk Suecia Antiqua et Hodierna (Wikipedia = ett topografiskt planschverk med koppargravyrer över stormaktstidens Sverige på 1600-talet).

Horet i Hälsta är inte enbart en historiebok om ett rättsfall år 1685 i Västmanland. Den berättar också om ett land som kunnat bevara historiska dokument under många århundraden. Undantaget branden i slottet Tre Kronor år 1697, har många svenska arkiv varit fredade och har klarat sig från naturkatastrofer där skrifterna förstörts. Förhoppningsvis förblir dokumentbevarandet stabilt också i framtiden. Jag hoppas också att de får besök av nyfikna forskare som vill fortsätta dela med sig av sina fynd för allmänheten.

Lena Nöjd

Publicerad: 2018-11-29 00:00 / Uppdaterad: 2018-11-29 06:08

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #7562

Inga kommentarer ännu

Kommentera

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?