Gammelmedia och sociala medier fylldes även i år av bilder på blåsippor och rosa körsbärsträd. Utanför dörren har blomster och buskage lockat förföriskt – jag har tacksamt deltagit i de dagliga naturromantiska konstvisningarna. Snart är det också dags för midsommarfirandets kransar.

Detta år, 2018, har snösmältningen varit kort och under maj månad har antalet regndroppar varit få. Mossorna är inte fullt så gröna som de kan vara där de breder ut sig över stockar och stenar. Snösmältning och livgivande regn är avgörande för mossorna. De har inga rötter, utan suger upp vattnet genom de små bladen, bladnerverna eller bålkroppen, läser jag i en nyutkommen naturbok.

De inledande kapitlen innehåller beskrivningar av mossornas biologiska historia, en presentation av hur de tar upp näring och några vanliga mossarter. Jag finner en pockande lust att gå ut i skogen. Min närmaste skogsslinga på fyra kilometer blir ofta sex kilometer på grund av alla avstickare. Här ges många tillfällen till praktiska studier. Men jag inser redan efter en kort stund hur svårt det är att artbestämma.

Fortfarande idag kan vi stöta på människor som vet vad olika mossor kan användas till. I boken intervjuas en hantverkare som har mossa som arbetsmaterial och hon berättar om traditioner som var vanligare i självhushållens tidevarv.

Ingen bland mina bekanta med rabattodlingar har någonsin ropat ”Tjoho!”, när de upptäckt en liten mossfläck i den fuktigare delen av trädgården. Vad kan det bero på, egentligen? För i Japan och i USA finns mossträdgårdar, där mossorna vårdas och sköts med omsorg. Reportagen gör intryck på mig. Jag blir än mer engagerad när Nordström beskriver de bakomliggande filosofiska och andliga idealen. Mossmattorna sträcker ut sig åt alla håll och på fotografierna syns hur noggrant trädgårdsvolontärer plockat bort barren som fallit från de höga träden.

De sista kapitlen utgörs av två Gör-det-själv-avsnitt. Den som vill göra mossarrangemang i sin egen trädgård får bra tips. Lika bra tips ges till inomhuspysslaren. Mossorna från naturen kan tas hem i små bitar och fästas på jordblandningar som bland annat innehåller kattsand. De pedagogiska anvisningarna är lätta att följa och personer som har en liten kreativ ådra i sig kommer inte att bli besvikna. Lusten väcks i samma sekund som ögat möter bilden.

Balansen mellan lättillgängligt språk, högkvalitativa fotografier (av Henrik Bonnevier) och snygg layout (formgivning av Stefan Engblom) gör Mossa – i skog, trädgård och kruka till en utmärkt present för naturintresserade men också för läsare som finner skönheten i det enkla. Mossor påminner om tidens gång och låter ögonen vila på mjuka former. Den mossklädda stenen är dessutom väldigt skön att sitta på när det är dags för termoskaffe.