Recension

: Ringer
Ringer Lauren Oliver
2017
Hodder & Stoughton
8/10

Vem är egentligen människa?

Utgiven 2017
ISBN 9781473615052
Sidor 498
Språk engelska

Om författaren

Lauren Oliver föddes 1982 i New York, växte upp i en liten stad i Westchester och bor numera i Brooklyn. Hon har studerat framför allt kreativt skrivande, och innan hon slog igenom som författare arbetade hon på förlaget Penguins Young Adults-avdelning. Hon debuterade 2010 med Before I Fall, och har också skrivit framtidstrilogin Delirium (2011), Pandemonium (2012) och Requiem (2013). Dessutom har hon skrivit fantasy för barn: Liesl & Po kom ut 2011 och The Spindlers 2012.

Lauren Oliver – författarens hemsida.

Sök efter boken

När jag sätter mig ner och ska skriva om Ringer börjar jag, för första gången, fundera över titeln. Ringer, som i ”dead ringer”, en exakt kopia? Heter alltså Ringer egentligen samma sak som trilogins första del, Replica?

Ja och nej, kanske. För engelskans ”ringer” har uppenbarligen en dubbelmening, en mer hotfull sida. (Ungefär här inser jag också att jag faktiskt har sett en tv-serie med samma namn, med Sarah Michelle Gellar i huvudrollerna.) ”Ringer” kan också betyda inkräktare, och det passar kanske utmärkt på en uppföljare där laboratoriet Havens kloner lämnat den välbevakade ön utanför Floridas kust och evakuerats till fastlandet?

Alla kloner står emellertid inte under bevakning av Havens huvudmän. Gemma är tillbaka hos sina föräldrar, men har svårt att återanpassa sig till livet som vanlig tonårstjej igen, medan Lyra och Caelum fått en tillfällig fristad i en husvagnspark och försöker lära sig att över huvud taget leva som människor.

Precis som föregångaren Replica går Ringer att läsa från två olika håll, Lyras och Gemmas, och precis som med Replica börjar jag med Lyra. Det känns också som den mest lättsamma berättelsen av de båda – och de hade verkligen kunnat stå på egna ben som romaner, även om intrigerna samtidigt har korspunkter – eftersom Lyra iakttar och försöker begripa mänskligheten, vilket inte alltid är så lätt. Vid ett tillfälle får hon och Caelum för sig att Nashville skulle erbjuda en fristad för kloner, utifrån vad de sett i en festivalbroschyr full av Elvis-imitatörer. Det är på en gång rörande och komiskt.

Att Lauren Olivers sci-fi-upplägg utspelar sig mitt i ett så vardagligt USA är en av sakerna jag gillar bäst med romanerna. De stora frågorna om människovärde och existensberättigande står liksom med fötterna på jorden. Samtidigt tar de frågorna en ny vändning i Ringer, inte minst i Gemmas del, där hon återigen konfronteras med flera av de flickor som hon delar dna med. Skillnaden är att de inte har uppfostrats till och behandlats som människor, och vad gör egentligen det med en människa? Blir man till en människa alls?

Ella Andrén

Publicerad: 2017-11-15 00:00 / Uppdaterad: 2017-11-12 15:00

Kategori: Recension | Recension: #7145

Inga kommentarer ännu

Kommentera

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?