Recension

: De kallade henne Delhi Braveheart
De kallade henne Delhi Braveheart Julia Wiræus
2017
Leopard förlag
7/10

Notisen växte till en bok

Utgiven 2017
ISBN 9789173437110
Sidor 202

Om författaren

Julia Wiræus (född 1983) arbetar som journalist med särskilt fokus på Indien och kvinnors rättigheter. Hon har delvis varit baserad i Delhi sedan 2011 och har rapporterat för radio och tidningar. Hennes texter har publicerats i bland annat Svenska Dagbladet, Hufvudstadsbladet och Upsala Nya Tidning. 2017 kom boken De kallade henne Delhi Braveheart.

Sök efter boken

Mediakonsumenter i Sverige följer nyheter som utspelar sig i USA. Är det inte den 45:e presidentens senaste utspel så är det orkanstormar som hotar att ödelägga Texas eller Florida. Indien, med sin befolkning av 1,3 miljarder personer, kunde ju tänkas ha större betydelse i nyhetsflödet – men så är det inte.

Ett undantag gäller nyheten om det brutala överfallet och den grymma våldtäkten av studenten Jyoti Singh en kväll i december år 2012. Hennes öde orsakade demonstrationer för kvinnors rättigheter, något som också de svenska nyhetsredaktionerna rapporterade om. Händelseförloppets bakgrund var när sex män tänkte sig besöka ett prostitutionskvarter efter att ha druckit sig berusade. Men på vägen erbjöd de skjuts åt en för dem okänd kvinnlig student som varit på bio tillsammans med sin manlige studiekamrat. De unga biobesökarna tackade ja, för de hade inte hittat någon rikshaförare som kunde ta körningen. Skjutsen urartade i en gruppvåldtäkt och båda lämnades svårt misshandlade att dö längs vägkanten.

Journalisten Julia Wiræus befinner sig i Indien när massprotesterna utspelar sig efteråt. Hennes uppdragsgivare ber henne om stoff för publicering hemma i Finland eftersom händelserna bedöms ha nyhetsvärde. Wiræus är delvis stationerad i Delhi och släpper inte ämnet när rubrikerna svalnar, utan fortsätter att undersöka det indiska samhällets rättssystem och syn på samlevnad och äktenskapstraditioner.

När jag läser de inledande kapitlen inser jag hur vanskligt journalistiskt förarbete är och att vi som nyhetskonsumenter ofta glömmer vad det innebär. Wiræus ägnar inte en bokstav åt dessa förberedelser men jag kan inte låta bli att återge vad jag läser mellan raderna. Till de praktiska förberedelserna hör att anlita en bra tolk för att klara språkhinder och en tusenkonstnär som kan lokalisera rätt platser. Till de mentala förberedelserna ingår att öva sig i motgångens konst. Andra med högre rang kan hindra en svårfångad intervjuperson att träffa journalisten eller så är risken för grannars skvaller och utfrysning orsak att ställa in en planerad intervju. Till de intellektuella förberedelserna räknar jag in sakkunskap om bland annat landets historia, näringsliv och familjetraditioner. Och sist men inte minst den yrkesmässiga kompetensen, källkritisk värdering, objektivitet och berättarförmåga.

Wiræus redogör i korthet för den brittiska kolonialmaktens spår i den indiska sedlighetslagstiftningen. Gifta kvinnor kan än idag lagföras för otrohetsaffärer medan gifta män går fria för samma handling. Visst finns politiker som vill uppdatera lagstiftningen från 1860-talet men processen går långsamt. En inverkande faktor i den komplexa utvecklingen är den hindunationalistiska rörelsen. Wiræus genomför en intervju med en regional internationell talesperson för partiet med patriarkala värderingar som starkt ogillar alla hjärtans dag eftersom det är ett västerländskt påhitt som bör motarbetas.

Nu tror inte jag (och inte du heller, tror jag) att västerländska Hollywoodmanér är de mest effektiva verktygen i byggandet av kärleksrelationer. Vi som på grund av vår geografiska tillhörighet sorteras in i ”det moderna västerlandet” har sannerligen en hel del beteendemönster som försvårar jämlikhet och sann respekt för individers olikheter.

I det här sammanhanget är det värt att nämna alla personer som är födda i en mans kropp men identifierar sig som kvinnor. I Pakistan, Bangladesh och i Indien har lagstiftningen om ett tredje kön kommit längre än i Sverige. I Indien beräknas gruppen omfatta runt en halv miljon människor. Wiræus upplyser pedagogiskt om vilken plats i samhället de har och berättar färgstarkt om besöket vid en festival som infaller på högtidsdagen för transpersoner.

Precis som i våra nordiska länder, härskar i Indien traditioner från förr parallellt med livsmönster som kommit på senare tid. Arrangerade äktenskap är mycket vanligt. Men den tekniska utvecklingen med mobiltelefoner har bidragit till att individer tar kontakt med det motsatta könet i en mer oövervakad form – nämligen online. Wiræus intervjuar personer som driver rådgivningssajter med många besökare och grundare till nätdejtingsappar. En av grundarna till appen Thrill är mer cynisk vid en andra intervju något år senare. Jag får en ahaupplevelse av hur snabbt synsätt kan förändras och i det här fallet kanske det är kalkylerade affärsmöjligheter som inverkat mest på attitydförändringen.

En av styrkorna i Wiræus reportagebok är att materialet utarbetats över tid, nämligen under fem år. Återkommande besök hos personer som intervjuas belyser hur snabb utvecklingen är på vissa områden men hur långsam den är på andra. En sådan journalistisk metod höjer värdet på reportagematerialets trovärdighet. Författaren förmedlar en stark närvarokänsla utan att lämna ut människorna hon intervjuar. Berikande är också variationen i infallsvinklarna på ett ämne som inte är lätt att sammanfatta och sist men inte minst finns fördjupningsmöjligheter i förteckningen av källor längst bak i boken. Några småfel av redaktionell karaktär har smugit sig in i slutresultatet och ska inte belasta Wiræus; här är det förlaget som borde gjort en sista korrekturläsning.

Indien är ett land där utvecklingen går i flera riktningar, vilket beror på många faktorer. Lagstiftningen förändras till det bättre men tar ett kliv bakåt något år senare. Det är spännande att följa hur medvetenheten ökar kring kvinnors vilja att ta plats i det offentliga rummet. Krav på att kvinnan ska vara oskuld innan äktenskapet är ett könsrollsmönster som vacklar och menstabut debatteras. Kvinnor kräver rätten att få förvärvsarbeta och rätten att få vara en självstyrande individ på samma sätt som män. Tekniken har onekligen också en pådrivande roll i en befolkning där andelen unga är påfallande. När det är ont om privata sfärer finns åtminstone egna rum online, där gamla synsätt kan ifrågasättas. Sådana här ämnen kunde bevakas lite oftare i nordisk nyhetsjournalistik men i brist på detta är boken De kallade henne Delhi Braveheart en synnerligen informationsrik Indienintroduktion.

Lena Nöjd

Publicerad: 2017-10-09 00:00 / Uppdaterad: 2017-10-08 21:36

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #7103

Inga kommentarer ännu

Kommentera

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?