Elisabeth Svalin Grunnarsson har skrivit en praktisk trädgårdsbok med utgångspunkt i Karin Larssons trädgård i Sundborn i Dalarna runt förra sekelskiftet. Interiören i denna berömda trädgård är bekant för de allra flesta svenskar genom hennes make, Carl Larssons, målningar och genom de besök som görs i denna museiträdgård som än idag tillhör ett av Dalarnas mest välbesökta resmål. Vi har sett barnen som leker i trädgården, vi har sett den lilla bron över ån och strandkanten där familjen Larsson fångar kräftor. Under de senaste åren har också Karin Larssons eget konstnärliga arbete blivit alltmer uppmärksammat.

I den här boken får vi, trots det välkända, ändå möjlighet att träda in i nya rum. Vi får följa Karins biografi, hur hon växte upp i en framgångsrik köpmannafamilj där trädgårdsodling bedrevs i stor skala, hur hon studerade konst, reste till Frankrike och bodde i konstnärskolonin Grez-Zur-Loin där hon mötte Carl. En tid bodde de två tillsammans i Stockholm, men så småningom flyttade de vidare till Sundborn och Lilla Hyttnäs, som vid den tiden var en liten stuga som tillhört Carls släktingar.

Karin var redan som barn intresserad av trädgårdsodling och det intresset liksom kunskapen växte tillsammans med den allt större familjen. Vid den här tiden var trädgårdsodling inte enbart ett fritidsintresse utan något som var helt nödvändigt för att hålla familjen med grönsaker. Carls inkomster var också mycket varierande i början av hans karriär vilket medförde att skörden från de egna odlingarna blev än mer betydelsefull.

Vid sidan av den rent biografiska teckningen av Karin Larssons liv för Elisabeth Svalin Gunnarsson även in passager där Karin och Carl Larssons samtid beskrivs, till exempel Arts and Crafts-rörelsen William Robinsons arbete med naturträdgårdar. Det gör att perspektiven vidgas till att beskriva hur Karin och Carl levde i och inspirerades av sin samtid.

Bokens undertitel, ”en praktisk trädgårdsberättelse”, gör även den skäl för sitt namn. Här finns utförliga beskrivningar av blommor, grönsaker, frukt och bärbuskar. Liksom råd om hur ett odlingsår kan förvaltas, en drivbänk eller kruka byggas, och hur en rabatt på bästa sätt kan anläggas.

När jag vänder de sista sidorna i boken är jag tacksam över att jag kommer kunna komma tillbaka till den om och om igen. Inte minst för att tillgodogöra mig de fantastiska bilderna. Jag ska drömma om att anlägga ett grönt rum på min egen förstubro och inspireras av växterna i Karins fönster och rabatter. När jag går ut i min egen trädgård om sommarkvällarna, inte långt ifrån Sundborn, ska jag sluta ögonen och känna att allt det som upparbetats och odlats i det här landet under lång tid, det lever vidare och förvaltas även hos oss.