Recension

: Progress
Progress: Ten Reasons to Look Forward to the Future Johan Norberg
2016
Oneworld Publications
6/10

Bättre och bättre dag för dag

Utgiven 2016
ISBN 9781780749501
Sidor 246
Språk Engelska

Om författaren

Johan Norberg, Foto: Mia Carlsson
Foto: Mia Carlsson

Johan Norberg, född 1973, är liberal idéhistoriker, författare och dokumentärfilmare. 2001 kom bästsäljaren Till världskapitalismens försvar. Den har sedermera översatts till 25 språk, bland annat ryska, kinesiska och arabiska. För sina böcker har Johan Norberg bl.a. belönats med det amerikanska Fisherpriset och den tyska Hayekmedaljen. Han skriver regelbundet krönikor i Metro och medverkar ofta i olika svenska medier, bland annat Sveriges Radios Filosofiska rummet.

Johan Norberg.net – Johan Norbergs egen hemsida.

Sök efter boken

Alla har nog hört det, många har svårt att tro det, men det blir bättre och bättre dag för dag. Svält och undernäring blir ovanligare, läskunnigheten ökar, hygien och hälsa förbättras. Krig, terrorism och brottslighet förekommer mer sällan, hör och häpna! Demokrati, jämlikhet och mänskliga rättigheter åt alla är den obevekliga trenden, sett över tid.

Johan Norberg har skrivit en bok på engelska, Progress, som belyser välkända problemområden från nya synvinklar. Den extrema fattigdomen har minskat kraftigt sedan den industriella revolutionens begynnelse. En miljard människor levde i extrem fattigdom 1820, nu beräknas de vara 700 miljoner till antalet.

If this does not sound like progress, you should note that in 1820, the world only had around sixty million people who did not live in extreme poverty. So the risk of living in poverty has been reduced from ninety-four per cent to less than eleven per cent.

Men varför kan vi inte rädda de elva procenten? Frågan är angelägen och bör ageras på, men även Johan Norbergs perspektiv behövs. Det inger hopp och bäddar för nödvändiga diskussioner om vilka faktorer som troligen leder rätt och vilka som bevisligen inte gör det. Man bör alltså hålla båda tankarna i huvudet samtidigt.

Progress är pedagogiskt uppbyggd med tio tematiska kapitel: Mat, Hygien, Medellivslängd, Fattigdom, Våld, Miljön, Läskunnighet, Frihet, Jämlikhet samt, avslutningsvis, Nästa generation. Dessutom finns en introduktion med titeln The good old days are now samt en epilog, So why are you still not convinced?

Den här typen av faktaböcker hotar att bli siffer- och tabelltunga, men även om vissa av kapitlen drar i den riktningen, är helheten flyhänt skriven. Det är roligt att läsa. Johan Norberg använder skickligt personliga människoöden och konkreta händelseförlopp för att illustrera sina resonemang. Tabellerna är förhållandevis få, jag räknar till 13 på 246 sidor.

Vart och ett av temakapitlen är genomarbetade och övertygande. Men den röda tråden, tesen att mänskliga fri- och rättigheter och liberalt öppna ekonomier obevekligen gör tillvaron bättre för människor, skymtar endast fram då och då. På så vis är Progress betydligt mindre en pamflett än vad boken Till världskapitalismens lov var.

I sitt förord skriver visserligen Johan Norberg att man inte ska läsa boken som en uppmaning till liknöjdhet. Han påpekar att det finns en verklig risk för bakslag om vi inte förmår se vilka framsteg vi faktiskt har gjort. Men överlag är Johan Norbergs polemiska grepp mjukt. Han är medveten om att han, liksom förut Hans Rosling, talar till en publik som är fullproppad med föreställningar om jordens snara undergång, med därtill hörande faktaresistens.

Varför har vi då så svårt att tro på budskap av det här slaget? Johan Norberg ger en rad svar i det avslutande kapitlet. Medierna, trogna sin inre logik, förmedlar huvudsakligen negativa nyheter. Människan är genetiskt kodad att främst ta till sig hotbilder, det ökar överlevnadsförmågan. Politiska rörelser vill vinna oss med skräckscenarier. I en snabbt föränderlig värld har tankebilden om ”den gamla goda tiden” vuxit sig allt starkare, något som Zygmunt Baumann uppmärksammat i Retrotopia.

Dessutom, tänker jag, spelar det ingen roll hur bra vi får det, för någon annan har det alltid lite bättre. Så ytterst är det nog som i Cornelis Vreeswijks Ballad från en soptipp: ”för var dag blir det bättre, men bra lär det aldrig bli”.

Mattias Lahti Davidsson

Publicerad: 2017-05-08 00:00 / Uppdaterad: 2017-05-05 22:55

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #6935

Inga kommentarer ännu

Kommentera

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?