Först skall sägas att när författaren pratar om liberaler och konservativa så är det utifrån ett amerikanskt perspektiv. USA:s politiska höger/vänsterskala skiljer sig som bekant från den svenska och europeiska. Men en läsare av denna bok har nog inga svårigheter med att tänka förbi den detaljen, då Jonathan Haidts teorier är mer universella än så.

Det Jonathan Haidt försöker reda ut i den här boken är ingenting annat än knäckfrågan: Varför har vi olika politiska åsikter, och varför är det så svårt att se motståndarens goda vilja? Han tror att svaret står att finna i moralpsykologin och det är dessa teorier, forskningsresultat och studier han presenterar för oss i The Righteous Mind. Vi flankeras under vägen av bland andra Platon, David Hume, Frans de Waal, Jeremy Bentham, Immanuel Kant och Charles Darwin. Även spelteori kommer in i bilden. En person vars världsuppfattning återkommer genom hela boken är också den franske sociologen och filosofen Émile Durkheim. Durkheim var funktionalist och försökte urskilja samhällets funktioner på ett övergripande plan. Han studerade normer och regler och ansåg att för att åstadkomma ett samhälle i balans krävs att individer strävar efter att bete sig på ett liknande sätt. Detta sker genom att individerna i samhället delar just gemensamma normer, värderingar och regler.

Haidt börjar med att konstatera att människan primärt styrs av känslor och intuition, och först därefter skapar logiska argument för att rättfärdiga sina åsikter. Detta resonemang känner vi igen från bland annat Daniel Kahnemans och Amos Tverskys forskning inom beteendeekonomi. Här skapar han metaforen om elefanten och dess ryttare, där elefanten är individens intuitiva reaktioner och ryttaren är intuitionens PR-agent. Detta i linje med David Humes beskrivning ”reason is, and ought only to be, the slave of the passions, and can never pretend to any other office than to serve and obey them”.

Sedan fortsätter han med att utforska vad moral är för något. Han landar i slutsatsen att det finns sex stycken ”moraliska smaklökar”, eller receptorer, som är aktiverade på olika sätt hos olika människor. Via studier och undersökningar i olika delar av världen och i olika sociokulturella miljöer har han kommit fram till dessa moraliska receptorer: omsorg/skada, rättvisa/bedrägeri, lojalitet/svek, auktoritet/omstörtning, helighet/degradering och frihet/förtryck. Redan när man tittar på dessa rubriker kan man få en känsla för vad som skiljer liberaler från konservativa. Lojalitet, auktoritet och helighet är värden som sällan är viktiga för liberaler, utan tvärtom kan vara negativt laddade, medan de hos en person som definierar sig som väldigt konservativ är av lika stor betydelse som omsorg, rättvisa och frihet. För utförlig beskrivning av de olika moraliska receptorerna kan ni läsa i textutdraget nedan.

Den delen av boken som handlar om moraluppfattningens mångfald går också in på olika moralfilosofier och faran i att försöka skapa en moralisk ordning där det bara finns en rätt väg att gå. Han menar att Benthams utilitarism och Kants etik aldrig kan fungera som ett funktionalistiskt sätt att prata om moral eftersom de helt saknar de dimensioner som de flesta människor på jorden faktiskt förknippar med moraliska värden. Haitd etablerar begreppet WEIRD, western, educated, industrialized, rich, and democratic societies. Akronymen antyder att det är människor som lever i WEIRD-samhällen som de facto är de som avviker från den stora majoriteten av andra, mer mångfacetterade, uppfattningar om vad som är moral. Liberalens raffinerade smak för omsorg och rättvisa gör det svårt att identifiera andra smaker som bärare av moraliska värden.

Här kommer religion in i bilden. Frågor som varför religion finns, hur den uppkom och varför religion har varit så viktig för mänsklighetens utveckling får här början till ett svar via evolutionsteorin. Och här pratas faktiskt om gruppevolution. Om vad som gör att vissa grupper överlever och expanderar och andra inte. Det pratas om gruppen som organism och hur avgörande helighets-, lojalitets- och auktoritetsdimensionerna är för att säkerställa gruppens överlevnad. Det som en upplyst liberal avfärdar som förtryckande strukturer har i själva verket varit själva orsaken till att människan har lyckats i konststycket att stärka sin grupp så till den milda grad att vi nu dominerar bland arterna på jorden. Frånvaron av dessa moraliska dimensioner leder oundvikligen till gruppens förfall och upplösning. Haidt anser att nyateismen, representerad av Richard Dawkins, Sam Harris och Daniel Dennett, analyserar religionen utifrån en felaktig utgångspunkt, den om själva troendet på övernaturliga agenter.

”But trying to understand the persistence and passion of religion by studying beliefs about God is like trying to understand the persistance and passion of college football by studying the movements of the ball. You´ve got to broaden the inquiry. You´ve got to look at the ways religious beliefs work with religious practices to create a religious community”

Allt detta leder oss fram till den avgörande frågan om varför vi har olika uppfattningar till att börja med. Haidt lägger fram teorin om att en nyfödd individ inte alls är ett ”blankt papper” utan har vissa medfödda genetiska instinkter. Medfödd skall här inte tolkas som färdig och oformbar, utan som ”organized in advance of experience”. Det vill säga att instinkterna revideras under barnets uppväxt och utveckling. Nuförtiden finns det många studier om neurotransmittorer som visar på graden av förekomst av bland annat serotonin och dopamin hos människor med olika politiska uppfattningar. Människor som anser sig vara konservativa har högre halter av serotonin och glutamat, båda dessa transmittorer är inblandade i hjärnans hantering av hot och rädsla och gör att individen reagerar starkare på tecken på fara. Liberaler påvisar högre halter av dopamin som är knuten till sensationssökande och öppenhet för nya erfarenheter. Med detta inte sagt att ens politiska uppfattning är genetisk, men att hjärnans sammansättning gör att individer beter sig olika och föredrar olika saker under sin utvecklingsfas och därmed skapar världsuppfattningar som kan skilja sig åt.

Haidt är bekymrad över den ökade politiska polariseringen i USA och återkommer till Durkheims idé om samhällets balans och John Stuart Mills idé om att liberalismen och konservatismen båda är nödvändiga element för ett hälsosamt politiskt liv.

Skall ni bara läsa en bok i år, låt det bli den här. Boken fullkomligt svämmar över av hyperintressanta frågeställningar och forskning som verkligen kan hjälpa oss att komma upp ur våra ideologiska skyttegravar, både vad gäller politik och religion. Den bär på ett budskap om ödmjukhet, förståelse och samarbete. Självklart finns det kritik riktad mot Jonathan Haidt och hans forskningsområde. Främst kommer den från den nyateistiska rörelsen och handlar om att Haidts religionsförsvar rättfärdigar vidskeplighet och offer, samt från den liberala vänstern som anser att han hånar den liberala idén om ett tolerant och pluralistiskt samhälle. Jag tycker att du själv skall läsa boken och sedan avgöra om du tycker att kritiken är hållbar.