Min läsning av ”Kain” är årets hittills bästa. Kan bero på att jag är svag för meta-fiktioner (?), särskilt när de rör bibliska berättelser. Att sedan Saramagos ”Grottan” och ”Evangeliet…” också berörde mig starkt gör det hela ännu större. Däremot hade jag svårt för ”Dubbelgångaren”. Apropå små och stora bokstäver har jag skrivit även om dessa. I min bokkö står för övrigt ”Marias Testamente” av Colm Tóibín (som jag inte läst något av tidigare).