I fredags korades Jonas Brun och hans bok Skuggland till årets vinnare av Sveriges Radios Romanpris. Motiveringen lyder ”en bråddjup berättelse om längtan och svek där läsaren själv får förtroendet att lägga pusslet”. Men hur tänker egentligen lyssnarjuryn när de ska välja vinnaren?

Vi ställde några frågor till dagensbok-skribenten Marcus Stenberg, som är en av årets jurymedlemmar.

Marcus Stenberg med vinnaren Jonas Brun

Vad är det, enligt dig, som är så bra med Skuggland? Har den något som de andra nominerade romanerna inte har?
Skuggland var inte boken med stort B i mitt hjärta inför jurysamtalen, jag tyckte att den var väldigt välskriven men det fanns inget som stack ut eller överraskade mig i berättelsen. Samtalen med de andra i juryn har däremot fått mig att se den mystik och de olika lager av berättelsen som finns gömd bakom vad jag först tyckte var en ganska vanlig uppväxtskildring i ett svenskt villaområde. Nu tänker jag på den som en deckare kombinerat med filmen En kärlekshistoria. Det är utan tvekan den bok som växer mest av att fundera på och bokcirkla om. Jonas Brun sa även att kompositionen var det han arbetat mest med eftersom han ville fylla den av berättelser med samma tema fast ur olika perspektiv.

Hur har din läsprocess sett ut? Hur många gånger har du läst de nominerade böckerna?
Jag försökte att läsa böckerna så nära inpå jurysamtalen som möjligt för att ha allt färskt i minne och känslorna inför varje bok intakta. Jag läste de också extremt långsamt och markerade upp stycken efter ett invecklat post it-lapp-system som jag inte själv begrep riktigt. Under tiden skrev jag massor av anteckningar som jag sen renskrev och läste om några varv och märkte sen upp extra viktiga passager med neonfärgade märkpennor ifall jag skulle få total blackout, vilket jag kände att jag hade fått timmen innan inspelning. Skuggland läste jag bara en gång. Ingenbarnsland och En storm kom från paradiset läste jag två gånger eftersom jag redan läst dem någon månad innan och behövde fräscha upp minnet.

Hur mycket påverkades dina åsikter av diskussionerna med de andra i juryn?
Mina åsikter stärktes faktiskt mest när någon attackerade ”mina” böcker. Det var roligt att äntligen få känna den tävlingsinstinkt som många känner när de följer en sport.

Vad var bäst med att vara med i romanprisjuryn?
Att jag trots min extrema nervositet för sociala situationer faktiskt vågade söka och vara med är jag jättestolt över vilket också lett till att jag vågat gå med i en bokcirkel efteråt. Vi i juryn blev väldigt varmt omhändertagna av de som jobbade med programmet på Sveriges Radio. Allt spelades in en helg i ett näst intill tomt radiohus och det var verkligen som att vara isolerade på en öde ö med bokälskande människor som lyssnade intensivt och värderade det man sa. Dessutom var det väldigt spännande att se hur man gör radio. Jag tycker verkligen att alla som gillar att läsa borde söka nästa år!

De nominerade böckerna till årets romanpris:
En storm kom från paradiset av Johannes Anyuru
Skuggland av Jonas Brun
Ingenbarnsland av Eija Hetekivi Olsson
Förrädare av Ola Larsmo
Ön av Lotta Lundgren
Bret Easton Ellis och de andra hundarna av Lina Wolff