Kommentarer till Bort med tassarna från tanten

Av: Camilla Hällbom

Camilla Hällbom — Sat, 12 Nov 2011 00:54:41 +0000

Intressant att läsa din kommentar Hanna. Kul med ett svar på kritiken som många unga bloggare får idag. Det är ju hur bra som helst att kombinera intresset för en hållbar livsstil med intresset för en viss estetik, idag finns det så mycket gamla saker att ta tillvara på eftersom att just de som är tanter idag har tagit hand om sina saker. Låt oss fortsätta med det och själva bli stolta tanter i framtiden!

Av: Hanna Enlund

Hanna Enlund — Fri, 11 Nov 2011 17:52:07 +0000

Ann-Sofie Vikström – Fast det där är nog inte hela verkligheten som du beskriver, visst finns säkert den där hetsen till viss del men jag tycker åtminstone att Elin verkar genuint intresserad av de här sakerna. Jag är själv en bloggare som älskar 50-tals stil och att skapa saker med mina händer. Men för mig (och för många likasinnade som jag känner) är det absolut inte bara en trend som vi använder som ursäkt för att shoppa. Jag skriver väldigt kritiskt om konsumtionshetsten som finns i samhället och jag tycker verkligen att det är viktigt att försöka leva hållbart. MEN, jag njuter också av en viss estetik, och det tycker jag ska få vara okej. Jag köper nästan allt jag behöver på loppis så konsumtionen av nya saker stöder jag inte alls.

Jag är nu bara ett exempel. Men det finns flera. Och jag tycker det är ganska nonchalant att måla upp en bild av alla unga kvinnor, som tycker om en del trendiga attribut, som viljelösa idioter.

Här är mitt inlägg i tanttrend-debatten:
http://hannasvirrvarr.blogspot.com/2011/11/om-den-provocerande-tanttrenden.html

Av: Ann-Sofie Vikström

Ann-Sofie Vikström — Fri, 07 Oct 2011 08:51:18 +0000

Elin Ek är ingen tant. Elin Ek är en hipster som sätter upp ett finger och känner vart vinden far. Innan jag brakar in i min kritiska betraktelse så vill jag säga att jag delar Elin Eks tankar om återvinning och att ta vara på det som redan finns. Kan det här vara ett sätt att få fler att återbruka så får gärna många identifiera sig med Elins bild av tanten. Min problematisering handlar mer om kommersialismen, det ytliga och sociala konventioner som får många kvinnor att huka inför ännu en till synes omättlig trend. Prickigt, rutigt, randigt, vitt, rosa, krispigt, skimmer.
Jag fullkomligt vrider mig i vämjelse över ytterligare en bok som med ett ljust omslag med oskärpa i bakgrunden och med pornografisk fokusering på Stig Lindberg-porslin, teakbestick och piffiga dukningar ska försöka övertala mig om att det här är vad vi behöver 2011. Det här är rätt och slätt en exploatering av ett begrepp; tanten, som kläs med nostalgiska känsloord i syfte att appellera till vår hjärtesträng som ska få handen att leta sig mot plånboken. Det vore ärligare av Elin att säga ”jag känner för att leka tant i rara kläder med häftiga prylar runtomkring mig och så vill jag fota det riktigt snyggt till en bok och ge ut det som ögongodis”, thats fine, det köper jag men inte detta. En annan sak i ämnet, varför vill unga kvinnor tillbaka till 50-talets hemmafru-ideal? Finns det verkligen inget viktigare än att baka en perfekt sockerkaka? Inget ont i det om det inte vore för att perfektionismen i hemmen blir lass på börda. Heltidsarbetande morsor som ska svänga ihop lite muffins, fÂ´låt cupcakes, ha rosiga kinder, förkläde från Cath Kidston, kylskåp från Smeg och stylade barn. Ut med bilderna på en blogg, vita, rosenskimrande, sedan är epidemin igång. Eller kanske rättare sagt, tävlingen är igång. Mest rosa, mest vitt,mest emalj, mest retro, mest bäst vinner. Det här är så långt från hur jag skulle definiera ordet tant. En tant som min farmor och hennes gelikar använder Lindbergs kaffefat under blomkrukorna. ”Då får man användning för dem, alla dricker ju kaffe i mugg idag” Vem lurar vi?

Av: Emelie Novotny

Emelie Novotny — Wed, 14 Sep 2011 12:45:45 +0000

Ingrid, jag tycker dock att din man låter lite tantig :)

Av: Ingrid Lindqvist

Ingrid Lindqvist — Wed, 14 Sep 2011 11:07:47 +0000

Om ordet tant blivit så starkt förknippat med vissa handlingar som saftning med mera får jag väl kalla mig för käring istället;) Vägrar dock att kalla min saftande man för tant.

Av: Gunhild Åberg

Gunhild Åberg — Tue, 13 Sep 2011 17:34:45 +0000

Jag brukar skriva hos Slipsens blogg som Faster Gunhild, av den enkla anledningen att jag är Markus äldsta faster. Och läsarna på bloggen är unga. Alltså (i min värld) blir jag ju Tanten i sammanhanget. Definitivt inget negativt, utan mera ett konstaterande. Men visst bor det en liten tant i mig, som gillar att safta/sylta/sy/baka/väva/m.m. – men inte alltid har tid och ork för det. Men viljan – och trivseln som följer med det – finns alltid med!

Av: Emelie Novotny

Emelie Novotny — Tue, 13 Sep 2011 08:33:46 +0000

Hej Marcus, roligt att du tycker om krönikan! det går alltid bra att länka, referera och citera oss, så länge du talar om var det kommer ifrån!

Av: Marcus Å

Marcus Å — Tue, 13 Sep 2011 05:28:29 +0000

Intressant krönika, är det lugnt om jag länkar till den? :)

Av: Annika Marusarz

Annika Marusarz — Mon, 12 Sep 2011 07:15:10 +0000

Jag har inte läst Elin Eks tantbok men jag förstår inte varför ordet tant är förbehållet äldre kvinnor. I dag finns det ju en rad unga kvinnor som vill visa att det går att ha en grön livsstil. Och om jag förstått rätt så är Elin Ek en av dem. Att i det perspektivet hylla, ha tanten som förebild och själv vilja vara en är fint tycker jag. För det de gör är ju att blicka bakåt utan att vara bakåtsträvare. I dag skulle fler behöva göra det och också anamma en livsstil som är långt ifrån köp slit och släng. Och bara för att de här kvinnorna syr, renoverar, fiskar, bakar, syltar, saftar med mera hyllar de inte hemmafrurollen. De är självständiga kvinnor som försörjer sig själva.

Av: Mia

Mia — Sun, 11 Sep 2011 19:57:35 +0000

Finns det inte olika sorters tanter liksom det finns olika sorters pelargoner? Jag menar att ingen har väl ensamrätt om epitetet? Tänker jag.