Bara ett kort svar till dig beträffande Tyrone: jo, det finns sådana människor i verkligheten, tyvärr. Jag är inte heller särskilt förtjust i honom men jag tycker att Axelsson gjorde ett riktigt bra jobb med denna karaktär.

Skildringen av Tyrone rörde mig något så oerhört på grund av sorgen i form av bitterhet gentemot sin far som han bär med sig. Hans självkänsla är ärrad; han är ärrad. Det rättfärdigar ingenting men hans sätt att tänka och agera förklarar just detta.

Slut på subjektiv åsikt.

Hur vi upplever böcker är som tur är helt individuellt. Och självklart respekterar vi din åsikt om att ”Moderspassion” inte gav dig den läsupplevelse du hade hoppats på. Och att det inte var något ifrågasättande av Ingrids smak som recensent. I all form av kritik är det viktigt att tänka på att recensentens utlåtande alltid är ett subjetivt tyckande. Dock vill jag gärna poängtera att vi inte ”skiter” i om du har lust att ge Moderspassion ett lägre betyg än vad vår recensent har gjort. Utveckla gärna vad det är i din läsning som du tycker är sentimentalt och långsökt!

Själv är jag inte heller överförtjust i ”Moderspassion”, tycker framförallt att Tyrone är en riktigt olustig karaktär, och hoppas att det inte finns någon som han i verkligheten :)