Recension

: Pansarhjärta
Pansarhjärta Jo Nesbø
2010
Piratförlaget
5/10

Pansarsjälar och kevlarhjärtan

Utgiven 2010
ISBN 9789164203243
Sidor 647
Orginaltitel Pansarhjerte
Översättare Per Olaisen

Om författaren

Jo Nesbø föddes 1960 i Oslo, Norge. Han är utbildad civilekonom och finansanalytiker men verksam som journalist och författare. Har även varit rocksångare. Debuten kom år 1997 med Fladdermusmannen, som året därpå renderade honom deckarpriset Glasnyckeln. Nesbø är mest känd för sin serie av kriminalromaner centrerade runt polismannen Harry Hole. Böckerna finns utgivna i över 40 länder, och har fått många utmärkelser.

Sök efter boken

Trenden går mot blodigare och mer brutala deckare. Gammeldags pusseldeckare är det ingen som skriver, det ska vara blod, seriemördare, stympningar och rått, riktigt rått. Jo Nesbø skriver precis den sortens deckare, hans hjälte Harry Hole är lagom alkad och lagom störd för att vara hjälte i den nya sortens nordiska kriminalhistoria. Eller den gamla sortens amerikanska. De nya deckarförfattarna hämtar oblygt inspiration från sina nordamerikanska kollegor, och importerar både berättarstil och intriger därifrån. Harry Hole har en del gemensamt med sin namne Harry med efternamnet Bosch, som skapats av den amerikanske bästsäljande författaren Michael Connelly. Nyligen läste jag också en av de senaste i serien, Nine Dragons, och har nu starka misstankar om att Nesboe och Connelly varit på samma inspirationskurs.

Båda skriver in Triaden, ett grepp som inte varit vanligt sedan slutet av åttio/början av nittiotalet. I båda fallen figurerar en dam och ett barn som mer eller mindre försvunnit ur hjältens liv- ett faktum som plågar våra hjältar och driver dem till självdestruktiva handlingar. Denna dam som kommit undan sätts på piedestal och ljuset strålar från hennes gloria, en äkta madonna.

Förutom att den kinesiska maffian har tentakler både i Oslo och i Los Angeles låter både Nesbø och Connelly huvudpersonerna åka till Hong Kong. Båda förlägger en del av handlingen dit och närmare bestämt till det gigantiska komplexet Chungking Mansions som innehåller billiga hotell, restauranger och en hel del misär. Här märks en skillnad mellan det amerikanska och det nordiska berättandet. Hos Connelly är Chunking Mansions hotfullt, en plats för brutalt våld och kriminell aktivitet. Nesboe skriver om fattiga gästarbetare från Bangladesh som sover i dörrlösa bås och om droger som tas, inte droger som säljs. Intressanta sammanträffanden och ett tecken på den internationalisering som skett inom genren. Det är inte längre någon skillnad på att skriva deckare i Falun, Los Angeles eller Bremen. Världsomspännande framgång kan nås av författare var som helst, och detta kräver sin tribut i form av strömlinjeformade böcker som ska kunna läsas i Les Muys såväl som i Flen.

Intrigen är otäck och välarbetad. Ett antal personer har vistats på samma plats under samma tid och nu dödas de en efter en, på omänskliga och plågsamma sätt. Pansarhjärta är en riktig tegelsten, och efter ca 500 sidor infinner sig en känsla av att det borde vara slut snart. Nesbø skapar skickligt stämning och väver intrig, men levererar ledtrådar på ett osedvanligt klumpigt sätt. Flera hundra sidor innan ljuset går upp för Harry Hole står det klart för läsaren vem, vad och varför och resten av boken blir en plågsam transportsträcka med onödigt många vändningar och ännu fler pinsamt uppenbara antydningar om vem den skyldige är.

Anna Larsson

Publicerad: 2010-07-16 00:00 / Uppdaterad: 2011-02-14 11:57

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #3798

3 kommentarer

Välskriven – och väl underbygd! – recension. En bra motvikt till alla hyllningskörer.

nilla Oregistrerad 2010-07-16 23:58
 

Instämmer. Men alla har inte hyllat Pansarhjärtat. Läs Magnus Erikssons ovanligt elaka anmälan i SvD (19 maj). Han menar att ”Pansarhjärtat är en spekulativ och i sina litterära anspråk rakt igenom förljugen produkt” och avslutar: ”Och under mina fyrtiofem år som deckarläsare har jag sällan stött på en så idiotisk intrig.”

Anders A. Oregistrerad 2010-07-17 19:31
 

[...] “Trenden går mot blodigare och mer brutala deckare. Gammeldags pusseldeckare är det ingen som skriver, det ska vara blod, seriemördare, stympningar och rått, riktigt rått. Jo Nesbø skriver precis den sortens deckare, hans hjälte Harry Hole är lagom alkad och lagom störd för att vara hjälte i den nya sortens nordiska kriminalhistoria. Eller den gamla sortens amerikanska…” Läs mer [...]

 

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?