Gilla eller inte gilla Björn Ranelid. Oavsett vad man tycker om författaren med den omisskännliga skånskan, är det antingen eller. Och oavsett vad, tar Björn Ranelid ingen skit. Det är åtminstone intrycket man får när man läser Fenomenet Björn Ranelid. Litteraturvetarna Torbjörn Forslid och Anders Ohlsson söker förstå och förklara just Ranelid. Men inte privatpersonen Ranelid eller en analys av hans tjugofemtal böcker, utan hans roll i den mediala offentligheten. Under kapitelrubriker som ”Litterärt varumärkesbyggande: Jaguaren” och ”I stridens centrum” analyserar de ett medialiserat författarskap. Och hur hur en författare i dag kan använda media för både sälja böcker och odla myten om sig själv. Det som blir extra kul i läsningen är ju det enkla faktum att Ranelid är en levande person av kött och blod som är verksam här och nu, och inte en författare som dragit sig tillbaka eller varit död sedan många år. Nej, fenomenet Björn Ranelid skapas framför allas våra ögon. I tv-klassikern På spåret och inte minst i uppmärksammade kändisminisåpan Stjärnor på slottet.

Ranelids i ungdomen förstorade läpp och i barndomen förvärvade tinnitus förklarar varför han i media tar illa vid sig om någon skulle förringa dessa upplevelser. Det kan tyckas som enkel psykologi, men hos Forslid och Ohlsson blir ett sådant tilltag inte bara ett angrepp på personen Ranelid, utan hela hans författarskap. Den så kallade Ranelid-fejden (Ranelid vs Linda Skugge) analyseras således utifrån detta perspektiv. Kul läsning där författarna plockar isär Skugges totalsågning av Kvinnan är det första könet, och pekar på att andra recensenter faktiskt anmärkte på ungefär samma saker som Skugge. Men i en lite annan stil.

Som en röd tråd genom boken går kampen mellan fin– och populärkultur, och Ranelids spel däremellan. Läsningen är otroligt intressant, och sätter ljus på dels ett enskilt författarskap, dels författares, båda samtida och historiska, skiftande relation till media.

Tonen är respektfull gentemot studieobjektet, ibland med ironisk blinkning, och genomgående lättläst. Med en akademisk touch givetvis. Lite som Ranelid själv: ett spel mellan populärvetenskap och det andra.

Fenomenet Björn Ranelid bjuder på otroligt intressant läsning och nya funderingar. Och inte minst en inblick i ett författarskap som ju faktiskt verkar i vår samtid under en längre tid, och så lär fortsätta.