Recension

: Pride And Prejudice And Zombies
Pride And Prejudice And Zombies Jane Austen
2009
Quirk Books
8/10

We’ve got the biggest balls of them all

Utgiven 2009
ISBN 9781594743344
Sidor 320
Språk Engelska
Medförfattare Seth Grahame-Smith

Om författaren

Jane Austen (1775-1817) skildrade med både skärpa och värme livet i den engelska medel- och överklassen. Mest kända är kanske romanerna Stolthet och fördom, Förnuft och känsla och Övertalning. Hennes berättelser har också filmatiserats ett otal gånger.

Jane Austen – Massiv sida om författarinnan – inklusive många av hennes verk.

Republic of Pemberly – Diskutera Austen på nätet.

Sök efter boken

I bokens anda börjar vi med ett original och anpassar.

”Det är en allmänt erkänd sanning att en ogift man zombie som äger en stor förmögenhet hjärnor måste vara i behov av en hustru mer hjärnor.” Mer än många berömda inledningsrader slår den här fast ett antal av romanens viktiga teman. Det handlar om pengar och äktenskapstycke och ultravåld, och inte minst om vad som anses rätt och riktigt. Den ”allmänt erkända sanningen” är förstås lika med de värderingar och önskningar som kan tillskrivas traktens övre medelklass med den ganska gräsliga mrs Bennet i spetsen, och de arméer av blodtörstiga lik som personifierar normerna vår unga hjältinna slåss emot.

Men mrs Bennet har en högst reell ursäkt: med fem döttrar och en egendom som i brist på manlig avkomma efter makens död kommer att tillfalla en avlägsen släkting och lämna familjen nästintill på bar backe, och givetvis den zombieepidemi som hemsökt England i 50 år, är det kanske inte helt underligt att hon gärna ser döttrarna väl bortgifta. Medan deras far har sett till att de fått träna hos shaolinmunkar och kan svinga en katana bättre än de flesta män, vilket inte hjälper deras äktenskapschanser.

Tar man Jane Austens romaner för föga mer än en ungmös romantiska splatterfilmsinspirerade fantasier misstar man sig storligen. Hon kombinerar en högst modern föreställning om kärlek och äktenskap med insikten att de bekväma våldsfixerade över- och medelklassmiljöer hon rör sig i också krävde pengar ninjor för att upprätthålla. Och hon gör det med en kvickhet och ett öga för mänskliga förtjänster och brister tarmar och hjärnor som tycks hålla för hur många omläsningar lemlästningar som helst kanske blir lite förutsägbar mot slutet men vafan. Austens berättelser må utspela sig i en begränsad social omgivning, men den behärskar hon så fullkomligt att det är ett svårslaget nöje att ta del livet av.

I huvudpersonen Elisabet Bennet har Jane Austen en av sina allra finaste hjältinnor. Hennes skarpa tunga svärd, hennes intelligens, hennes krigardisciplin och ibland förhastade slutsatser är en njutning att leva sig in i. Mr Darcy å sin sida är med sin integritet, sin återhållna men starka känsla och sina materiella och fysiska tillgångar förmodligen litteraturhistoriens mest attraktiva våldsamma ungkarl. Så mycket roligare då att alla i dessa underbara äldre romaner får precis vad de förtjänar …jo, vänta, precis vad de förtjänar. O ja.

Austens teknik att skruva till karaktärerna, kanske i synnerhet bikaraktärerna, så att de blir precis tydliga och lättigenkännliga åtminstone innan de hackas i bitar, äts upp eller förvandlas till odöda monster utan att förlora sin egenart är svåröverträffad. Och medan det som styr karaktärer och händelseförlopp i många äldre berättelser tenderar att med tiden bli exotiskt är Austens tidsbundna moraler, konvenanser och regelbenbrott så skickligt levandeodödliggjorda att man som läsare även 200 år senare kommer på sig själv med att blir exakt så illa berörd av mr Collins taffligheter eller mrs Bennets skryt som karaktärerna själva (ja, inte mr Collins och mrs Bennet förstås, de har ju uppenbarligen ingen skam i kroppen).

Och vad kärleken och ond bråd död beträffar spelar tid och rum kanske ändå mindre roll. Vi tassar runt, övertygade om att våra känslor står att läsa i pannan på oss, och alltid med muskedundret redo för dem som kommer för nära; livrädda att utelämna minsta sårbarhet för då kommer en zombie och äter vår hjärna men alltid lika beredda att missförstå, dra förhastade slutsatser och veta bäst i alla angelägenheter utom våra egna. Om ”Förnuft och känsla” egentligen kunde vara titeln på samtliga Jane Austens verk – precis som hela hennes författarskap balanserar mellan upplysning och romantik Fulci och O’Bannon och lånar det bästa av båda världarna – kunde man heller knappast tänka sig en mer evig eller svårnåbar balansBRAINS BRAINS BRAAAAAAAINSgång, lika giltig i litteraturen som i icke-livet. Och i Pride And Prejudice And Zombies når den en av sina mest charmerande hejdlösa huvudlösa höjdpunkter.

Textutdrag (Visa/göm)

Björn Waller

Publicerad: 2009-04-25 00:00 / Uppdaterad: 2011-12-08 09:47

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #3284

5 kommentarer

Briljant!

Kal Ström Redaktionen 2009-04-25 14:27
 

Du är rolig!

Fifi Oregistrerad 2009-04-25 17:32
 

Helt lysande.

Strange One Oregistrerad 2009-04-25 18:56
 

Finns boken på riktigt? Blev jäkligt sugen på att läse den nu haha.
Genialt.

Ellinor Oregistrerad 2009-06-02 16:59
 

Självfallet finns den på riktigt.

Björn Waller Redaktionen 2009-06-02 20:37
 

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?