Kanske har du i år fått ett julkort tecknat och målat av Jenny Nyström? Sitt allra första vykort gjorde hon redan 1887, det hade sagomotiv och föreställde Askungen. Sin stora produktion av julkort, nyårskort, påskkort och vykort med andra högtidsmotiv, ägnade hon sig åt parallellt med sitt omfattande arbete med att illustrera tidningar, tidskrifter och böcker för barn och vuxna. Korten gavs också ut i bland annat Danmark, Finland, Norge, Tyskland och USA. Inom sin genre var hon alltså ett världsnamn.

Gunnel Forsberg Warringer har nu med Jenny Nyström, livet och konsten skrivit den hittills mest omfattande boken om Jenny Nyström. Men tyvärr är inte heller denna bok någon särskilt stor eller tillräckligt fördjupad studie av henne, utan en omarbetad och utökad version av en museikatalog utgiven av Kalmar läns museum. För det var i Kalmar, som Jenny Nyström föddes 1854. På museet i Kalmar har Forsberg Warringer byggt upp en permanent utställning om Jenny Nyström. Hon har alltså med både utställning och bok gjort en stor kulturgärning. Även om jag önskar mig en avhandling eller en mer djuplodande biografi, tycker jag att Forsberg Warringers bok är mycket intressant och tilltalande med många vackra, roliga och både välkända och mindre kända bilder. Jenny Nyström verkar ha levt ett mycket innehållsrikt liv. Hon har ju allra mest blivit förknippad med sina julkort. Men orsaken till att hennes vykort kunde bli så enormt populära var naturligtvis att hon var en mycket välutbildad och skicklig konstnär. Som 19-åring antogs hon som elev vid Kungliga Akademien för de fria konsterna i Stockholm. 1882-85 studerade hon måleri i Paris och fick delta med oljemålningar på Salongen. Men det var som illustratör hon skulle komma att försörja sig och sin familj.

Forsberg Warringer berättar om hur Jenny Nyström skapade den svenska jultomten. 1871, när hon var 17 år gammal, hade hon läst en julsaga skriven av Viktor Rydberg, publicerad i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidnings julnummer. Hon tyckte om berättelsen och illustrerade den. Teckningarna visades slutligen för Viktor Rydberg och 1875 gavs sagan ut som bok på Torsten Hedlunds förlag, med hennes illustrationer. Sagan hette Lille Viggs äfventyr på julafton. Några år senare, den 19 februari 1881 publicerades Viktor Rydbergs dikt ”Tomten” för första gången och detta skedde i Ny Illustrerad Tidning, dikten var kongenialt illustrerad av Jenny Nyström.

Det var också Jenny Nyström som kom med den svenske julklappstomten och det med en illustration införd den 20 december 1884 i Ny Illustrerad Tidning. Bilden hette just "Julafton". Den förställde tre tomtar, ja fyra egentligen, men en faller utanför ramen. De kommer i den mörka kvällen med en kälke med klappar [...] I Jennys barndom var det inte tomten som kom med klapparna utan julbocken. Det var Jennys egen idé att den svenske tomten kom med klapparna, gärna dragen av en bock.

Det finns en liten anknytning i min släkt till Jenny Nyström. Mellan åren 1890-1902 var min farmors mors syster, Anna Sjöstrand, lärare på Kjellbergska flickskolan i Göteborg, en skola där Jenny Nyström varit elev i slutet av 1860-talet. År 1900, två år innan Anna Sjöstrand gifte sig och därmed slutade arbeta som lärare, gav hon på Gleerups förlag i Lund ut en läsebok för skolan. Den hade titeln 50 småhistorier: till återberättande i skolan. Boken innehöll sagor, fabler och andra kortare berättelser och den blev mycket vackert illustrerad med svartvita teckningar av Jenny Nyström. Jag äger ett exemplar av boken, och har även i min ägo en kopia av kontraktet, som skrevs mellan Anna Sjöstrand och förlaget. I kontraktet står att hon sålde alla sina rättigheter till boken för 300 kronor. Bokens pris var 1 krona och 25 öre. I kontraktet står också att hon fick tolv friexemplar. Boken utkom även 1907 i ny tryckning och 1921 i ny upplaga, nu som ett bihang till skolans läseböcker. Jag kan inte låta bli att hoppas att den 37-åriga Anna Sjöstrand och den 46-åriga Jenny Nyström träffades eller skrev till varandra kring år 1900, för att diskutera illustrationerna. Men kanske var det inte alls så, diskussionerna kring hur boken skulle illustreras kan helt ha skötts av förlaget. Hur det förhöll sig med detta går möjligtvis att få reda på genom att forska i det Gleerupska förlagsarkivet.

Och så till slut: från oss alla till er alla, en riktigt God Jul !