Recension

: Ligga som ett O
Ligga som ett O Inger Frimansson
2007
Norstedts
7/10

Svunna tider i Mörkaste Småland

Utgiven 2007
ISBN 9789113017426
Sidor 336

Om författaren

Inger Frimansson är född 1944, och förutom författare arbetar hon även som journalist. Hon fick sitt stora genombrott med ”God natt min älskade” 1998, som belönades med Svenska Deckarakademins pris för årets bästa deckare. Hon skriver även lyrik och ungdomsböcker. Inger Frimansson bor i Södertälje.

ingerfrimansson2
Fotograf: Leif Hansen

Sök efter boken

Nina växer upp under femtio- och sextiotalen, på olika platser och i stötvisa framåtskridanden. Det börjar i "Mörkaste Småland" där pappa har fått arbete, en liten ort med kufiska figurer och bysägner som hela tiden hotar idyllen: någon har omkommit i en arbetsplatsolycka, hunden "Mördar-Max" tycks vara alldeles diabolisk, moster Elvy bär på en hemlighet som Nina söker avlocka henne. Nina är dock benägen att måla upp skräckscenarion utan bistånd av rykten och omgivningens nycker. Allt är läskigt och hotande för henne men hon dras till det hon skräms av, finner en förbjuden kittling i att hänga vid kvarnen nere vid forsen och på kammaren skenar fantasierna iväg om "Döden Långrock", Ninas benämning på Liemannen. Hon är närmast besatt av tanken att han när som helst kan slå till mot hennes familj och omgivning.

Flytten går sedan till Jönköping där nya faror väntar Nina, men i den begynnande puberteten väcks också dittills okända känslor av sexuell åtrå och kärlek. I Smålands Jerusalem kommer hon i sitt sökande också i kontakt med frikyrkliga aktiviteter, men ryggar tillbaka inför klasskompisen Irmas föräldrar när de på en kyrklig utflykt börjar tala i tungor och folk hänrycks och beter sig märkligt. Nina vill tänka själv, både i existentiella frågor och i hanterandet av den tonåriga vänskapens nyckfullhet. Ninas sökande mynnar ut i ett annat slags tungomål, nämligen det litterära skrivandet. Där kan hon formulera sig utan insyn, där finns den frihet hon behöver för att tänka fritt.

Ninas lust att skriva kommer som en reflex, en impuls hon bara vet att hon måste följa. Därefter händer också något med Ligga som ett O. Språket förändras i romanen liksom som en effekt av huvudpersonens utvidgade litterära medvetande. Från att i den rena uppväxtskildringen ha varit ganska platt och markerande blir det beskrivande och levande. I beskrivningen av tiden i Mörkaste Småland hemfaller Frimansson ofta åt ett slags vadderad ranelidska, orden bärs fram som ädelstenar i en smyckesask, försiktigt så att det inte ska skramla eller skava. Under gymnasietiden skildras relationer och hierarkier i vänskapskretsen och skolan på ett mer rättframt sätt, Nina tillåts bli obekväm, svärande och känslosvallande. Delvis är det logiskt, tonårens krängande känslor avspeglas också i ett språkligt större svängrum. Ändå skulle romanen tjäna på en mer sammanhållen stil, en ansats att göra barndomen mer angelägen genom att knyta ihop Ninas tidiga nojor med berättelsens senare del. Det skulle kunna ske genom att använda återblickar mot, istället för återvändande till, barndomen och låta handlingen ta sin utgångspunkt i flytten från land till stad.

Ligga som ett O växer med uppgiften, slutet är både fängslande och finkänsligt. Bokens första femtedel kunde offras för en tätare, konsekventare berättelse, då vore det här en mycket bra roman. Nu är den bara bra, trots allt.

Textutdrag (Visa/göm)

Christian Eklund

Publicerad: 2007-09-13 00:00 / Uppdaterad: 2011-02-11 15:38

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #2631

Inga kommentarer ännu

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?