<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
		>
<channel>
	<title>Kommentarer till Marguerite Duras &quot;Älskaren från norra Kina&quot;</title>
	<atom:link href="http://dagensbok.com/2007/04/07/marguerite-duras-alskaren-fran-norra-kina/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://dagensbok.com/2007/04/07/marguerite-duras-alskaren-fran-norra-kina/</link>
	<description>En ny bokrecension varje dag</description>
	<lastBuildDate>Mon, 04 May 2026 19:44:27 +0000</lastBuildDate>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>http://wordpress.org/?v=3.6</generator>
	<item>
		<title>Av: Lisa</title>
		<link>http://dagensbok.com/2007/04/07/marguerite-duras-alskaren-fran-norra-kina/comment-page-1/#comment-4287</link>
		<dc:creator>Lisa</dc:creator>
		<pubDate>Fri, 20 Jul 2007 00:50:31 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://beta.dagensbok.com/?p=3066#comment-4287</guid>
		<description><![CDATA[Jag håller just på att läsa &quot;Älskaren&quot; och har inte ännu läst &quot;Älskaren från norra Kina&quot; Jag förstår fortfarande inte (trots svaret på Fredriks fråga) hur dessa böcker hänger ihop, de verkar ju handla om exakt samma saker, eller har jag fel? Är älskaren från norra kina den älskare det handlar om i &quot;Älskaren&quot; ? i &quot;Älskaren&quot; är Duras 15 och ett halvt när hon träffar honom och efter det jag läst här är hon bara 14 när hon träffar honom, d.v.s om det är samma älskare. Käner mig något förvirrad. Vore tacksam för svar!]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Jag håller just på att läsa &amp;quot;Älskaren&amp;quot; och har inte ännu läst &amp;quot;Älskaren från norra Kina&amp;quot; Jag förstår fortfarande inte (trots svaret på Fredriks fråga) hur dessa böcker hänger ihop, de verkar ju handla om exakt samma saker, eller har jag fel? Är älskaren från norra kina den älskare det handlar om i &amp;quot;Älskaren&amp;quot; ? i &amp;quot;Älskaren&amp;quot; är Duras 15 och ett halvt när hon träffar honom och efter det jag läst här är hon bara 14 när hon träffar honom, d.v.s om det är samma älskare. Käner mig något förvirrad. Vore tacksam för svar!</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Bo I. Cavefors</title>
		<link>http://dagensbok.com/2007/04/07/marguerite-duras-alskaren-fran-norra-kina/comment-page-1/#comment-4286</link>
		<dc:creator>Bo I. Cavefors</dc:creator>
		<pubDate>Thu, 10 May 2007 13:35:01 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://beta.dagensbok.com/?p=3066#comment-4286</guid>
		<description><![CDATA[l&#039;Amant de la Chinese du Nord, är, självklart, HELA titeln på bok nr 2...]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>l&amp;#39;Amant de la Chinese du Nord, är, självklart, HELA titeln på bok nr 2&#8230;</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Bo I. Cavefors</title>
		<link>http://dagensbok.com/2007/04/07/marguerite-duras-alskaren-fran-norra-kina/comment-page-1/#comment-4285</link>
		<dc:creator>Bo I. Cavefors</dc:creator>
		<pubDate>Thu, 10 May 2007 13:29:38 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://beta.dagensbok.com/?p=3066#comment-4285</guid>
		<description><![CDATA[1984 publicerades l&#8217;Amant, 1990 publicerades La Chinese du Nord. Bok nr 1 filmades; 2 versioner, en mer erotiskt för Europa..]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>1984 publicerades l&amp;#8217;Amant, 1990 publicerades La Chinese du Nord. Bok nr 1 filmades; 2 versioner, en mer erotiskt för Europa..</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Fredrik</title>
		<link>http://dagensbok.com/2007/04/07/marguerite-duras-alskaren-fran-norra-kina/comment-page-1/#comment-4284</link>
		<dc:creator>Fredrik</dc:creator>
		<pubDate>Thu, 10 May 2007 01:20:15 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://beta.dagensbok.com/?p=3066#comment-4284</guid>
		<description><![CDATA[Jag har en fråga: är älskaren och älskaren från norra kina helt olika böcker, eller hänger dom ihop på något sätt?]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Jag har en fråga: är älskaren och älskaren från norra kina helt olika böcker, eller hänger dom ihop på något sätt?</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: ptoros</title>
		<link>http://dagensbok.com/2007/04/07/marguerite-duras-alskaren-fran-norra-kina/comment-page-1/#comment-4283</link>
		<dc:creator>ptoros</dc:creator>
		<pubDate>Thu, 26 Apr 2007 18:44:00 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://beta.dagensbok.com/?p=3066#comment-4283</guid>
		<description><![CDATA[Summan av din kardemumma således; Duras den klumpigaste av elefanter.]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Summan av din kardemumma således; Duras den klumpigaste av elefanter.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Bo I. Cavefors</title>
		<link>http://dagensbok.com/2007/04/07/marguerite-duras-alskaren-fran-norra-kina/comment-page-1/#comment-4282</link>
		<dc:creator>Bo I. Cavefors</dc:creator>
		<pubDate>Thu, 26 Apr 2007 12:15:14 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://beta.dagensbok.com/?p=3066#comment-4282</guid>
		<description><![CDATA[HerregudÂ… vad löjligt!&lt;br&gt; Det börjar med ett relativt intressant inlägg, kritiskt, av Victor. Som följs av ett intressant svar av ptoros. Båda män. Just däri finns det spännande, det intressanta, själva konflikten. Så avslöjar sig Victor som Victoria, kvinna. Då faller ju hela den argumentation som Victor/Victoria byggt upp i sina tidigare inlägg. Och ptoros står som triumfator.&lt;br&gt; Jag förstår att Victor/ia säger &quot;goodby för all framtid&quot;. Lycka till.&lt;br&gt; För övrigt anser jag att tendensen på bloggar och websites att använda sig av signatur, bör upphöra. &lt;br&gt; ]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>HerregudÂ… vad löjligt!<br /> Det börjar med ett relativt intressant inlägg, kritiskt, av Victor. Som följs av ett intressant svar av ptoros. Båda män. Just däri finns det spännande, det intressanta, själva konflikten. Så avslöjar sig Victor som Victoria, kvinna. Då faller ju hela den argumentation som Victor/Victoria byggt upp i sina tidigare inlägg. Och ptoros står som triumfator.<br /> Jag förstår att Victor/ia säger &amp;quot;goodby för all framtid&amp;quot;. Lycka till.<br /> För övrigt anser jag att tendensen på bloggar och websites att använda sig av signatur, bör upphöra.  </p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: viktor-ia</title>
		<link>http://dagensbok.com/2007/04/07/marguerite-duras-alskaren-fran-norra-kina/comment-page-1/#comment-4281</link>
		<dc:creator>viktor-ia</dc:creator>
		<pubDate>Thu, 26 Apr 2007 08:41:35 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://beta.dagensbok.com/?p=3066#comment-4281</guid>
		<description><![CDATA[är det inte underbart?&lt;br&gt; &lt;br&gt; jag har inte för avsikt att ägna mer tid åt det här, men jag kan inte låta bli att kasta lite pärlor ändå; jag må  använda förkortningen av mitt namn, men jag är faktiskt kvinna. &lt;br&gt; &lt;br&gt; trist när ens föreställningsvärld rämnar, va?&lt;br&gt; &lt;br&gt; min är däremot intakt, det är mest snubbar som inte har någon känsla för att två subjekt deltar i en sexuell handling och följaktligen trampar på som elefanter så snart temat kommer upp.&lt;br&gt; &lt;br&gt; goodbye för all framtid. ]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>är det inte underbart?</p>
<p> jag har inte för avsikt att ägna mer tid åt det här, men jag kan inte låta bli att kasta lite pärlor ändå; jag må  använda förkortningen av mitt namn, men jag är faktiskt kvinna. </p>
<p> trist när ens föreställningsvärld rämnar, va?</p>
<p> min är däremot intakt, det är mest snubbar som inte har någon känsla för att två subjekt deltar i en sexuell handling och följaktligen trampar på som elefanter så snart temat kommer upp.</p>
<p> goodbye för all framtid. </p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: ptoros</title>
		<link>http://dagensbok.com/2007/04/07/marguerite-duras-alskaren-fran-norra-kina/comment-page-1/#comment-4280</link>
		<dc:creator>ptoros</dc:creator>
		<pubDate>Wed, 25 Apr 2007 20:13:50 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://beta.dagensbok.com/?p=3066#comment-4280</guid>
		<description><![CDATA[Hej Viktor!&lt;br&gt; &lt;br&gt; Tack, men jag kan läsa!&lt;br&gt; &lt;br&gt; Det du skriver i dina &quot;kommentarer&quot; är att du tycker det är läbbigt med en recensent som skriver om det som han finner hos en författare. Inte uppfinner utan finner. Om du tänker efter, ordentligt, är det således författaren du önskar borde korrläsas (för att censureras), inte recensenten. &lt;br&gt; &lt;br&gt; Otäck, läbbig, ja, i viss mån rentav platt, käck och enfaldig (i betydelsen tom, &quot;munter&quot; och idiotisk, förstå mig rätt) är förstås Duras värld (det kan ingen fantast förneka). En värld du tydligen inte ens tål att läsa om... Så vad är din aversion? Vad om ej otäck, läbbig och enfaldig? &lt;br&gt; Renlighetsivrare brukar vara just detÂ… och moraliskt högtstående män, förstås. Alltid män. Alltid moraliskt högtstående. Alltid indignerade över det perverterade.&lt;br&gt; ]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Hej Viktor!</p>
<p> Tack, men jag kan läsa!</p>
<p> Det du skriver i dina &amp;quot;kommentarer&amp;quot; är att du tycker det är läbbigt med en recensent som skriver om det som han finner hos en författare. Inte uppfinner utan finner. Om du tänker efter, ordentligt, är det således författaren du önskar borde korrläsas (för att censureras), inte recensenten. </p>
<p> Otäck, läbbig, ja, i viss mån rentav platt, käck och enfaldig (i betydelsen tom, &amp;quot;munter&amp;quot; och idiotisk, förstå mig rätt) är förstås Duras värld (det kan ingen fantast förneka). En värld du tydligen inte ens tål att läsa om&#8230; Så vad är din aversion? Vad om ej otäck, läbbig och enfaldig? <br /> Renlighetsivrare brukar vara just detÂ… och moraliskt högtstående män, förstås. Alltid män. Alltid moraliskt högtstående. Alltid indignerade över det perverterade. </p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: viktor</title>
		<link>http://dagensbok.com/2007/04/07/marguerite-duras-alskaren-fran-norra-kina/comment-page-1/#comment-4279</link>
		<dc:creator>viktor</dc:creator>
		<pubDate>Wed, 25 Apr 2007 13:38:18 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://beta.dagensbok.com/?p=3066#comment-4279</guid>
		<description><![CDATA[hej ptoras!&lt;br&gt; &lt;br&gt; det är tråkigt att du har svårt att tillägna dig vad som faktiskt står i mina kommentarer, du får väl helt enkelt öva dig genom att läsa en gång till. &lt;br&gt; &lt;br&gt; som framgår är jag en stor Duras-fantast, men jag har mycket litet till övers för skribenter som inte besitter Duras litterära skicklighet och  trots detta gärna närmar sig ämnen av detta slag.&lt;br&gt; &lt;br&gt; för att även du ska hänga med; Duras=bra, recensionen=dålig]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>hej ptoras!</p>
<p> det är tråkigt att du har svårt att tillägna dig vad som faktiskt står i mina kommentarer, du får väl helt enkelt öva dig genom att läsa en gång till. </p>
<p> som framgår är jag en stor Duras-fantast, men jag har mycket litet till övers för skribenter som inte besitter Duras litterära skicklighet och  trots detta gärna närmar sig ämnen av detta slag.</p>
<p> för att även du ska hänga med; Duras=bra, recensionen=dålig</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: ptoros</title>
		<link>http://dagensbok.com/2007/04/07/marguerite-duras-alskaren-fran-norra-kina/comment-page-1/#comment-4278</link>
		<dc:creator>ptoros</dc:creator>
		<pubDate>Tue, 24 Apr 2007 08:36:00 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://beta.dagensbok.com/?p=3066#comment-4278</guid>
		<description><![CDATA[Skönt att höra Helena! Nu var det förvisso inte dig jag riktade mig till i första hand med fikonspråket, utan Viktor. Du verkar trotsallt vara nyanserad och håller därmed säkerligen med om att det de facto finns drag av - vad ska vi kalla det - romantik (du får ursäkta men jag finner ingen lämpligare term och den används inte som pejorativ) i skildringen av ex. våld och sexualitet hos Duras. Det är ju inte så att hennes sociala kritik uttömmer sexualiteten, våldet och döden (tillsammans med alkoholism, inte att förglömma), som väl får sägas fungera som navet i hennes symboliska universum. &lt;br&gt; &lt;br&gt; Nu var det förvisso år sedan jag läste Älskaren från norra Kina, men jag har andra böcker av henne mer färska i minnet: Moderato Cantabile, Smärtan, Sommarregn, Halv elva en sommarkvällÂ…  &lt;br&gt; &lt;br&gt; Kanske avviker jag från ämnet därav, emedan jag inte uppehåller mig vid verket utan Verket. Men, Duras skriver, som bekant, i en idag tämligen utarbetad och klassisk fransk s/m-tradition med allt vad det innebär av estetisering av smärta, lidande och förfall; något som uttrycks medelst ett faktiskt försök att subjektivera s.k. offer genom att exempelvis garantera dem rätten till njutning. Det kan förvisso anses kontroversiellt, du skriver det själv. Men att prisa detta drag hos Duras - så som det görs i recensionen - är inte riktigt samma sak som att vurma för pedofili... Tycker åtminstone inte jag. Inte du heller, tror jag. Om något är &quot;läbbigt&quot; är det förstås att rensa ut denna tematik (alltså &quot;romantiken&quot;) från den mänskliga tillvaron (eller från Duras författarskap). Det insåg författaren till sådan grad att hon tvangs hävda och återkomma till den i bok efter bok, film efter film... Det är förstås en politisk gärning men också och kanske än mer en estetisk, litterär, ja, rentav teologisk gärning.&lt;br&gt; &lt;br&gt; Själv, måste jag tillstå, tycker jag det därför är befriande att vissa kritiker låter Duras författarskap fungera som exempel på något mer än politisk nytta eller samhällelig problematik. För därmed låts Duras spela på den planhalva som brukar vara förordnad franska karlar som i jämförelse med Duras geni får anses vara ganska bleka författare: de Sade, Huysmans, Klossowski, Drieu de la Rochelle, Bataille - inte sant?  &lt;br&gt; ]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Skönt att höra Helena! Nu var det förvisso inte dig jag riktade mig till i första hand med fikonspråket, utan Viktor. Du verkar trotsallt vara nyanserad och håller därmed säkerligen med om att det de facto finns drag av &#8211; vad ska vi kalla det &#8211; romantik (du får ursäkta men jag finner ingen lämpligare term och den används inte som pejorativ) i skildringen av ex. våld och sexualitet hos Duras. Det är ju inte så att hennes sociala kritik uttömmer sexualiteten, våldet och döden (tillsammans med alkoholism, inte att förglömma), som väl får sägas fungera som navet i hennes symboliska universum. </p>
<p> Nu var det förvisso år sedan jag läste Älskaren från norra Kina, men jag har andra böcker av henne mer färska i minnet: Moderato Cantabile, Smärtan, Sommarregn, Halv elva en sommarkvällÂ…  </p>
<p> Kanske avviker jag från ämnet därav, emedan jag inte uppehåller mig vid verket utan Verket. Men, Duras skriver, som bekant, i en idag tämligen utarbetad och klassisk fransk s/m-tradition med allt vad det innebär av estetisering av smärta, lidande och förfall; något som uttrycks medelst ett faktiskt försök att subjektivera s.k. offer genom att exempelvis garantera dem rätten till njutning. Det kan förvisso anses kontroversiellt, du skriver det själv. Men att prisa detta drag hos Duras &#8211; så som det görs i recensionen &#8211; är inte riktigt samma sak som att vurma för pedofili&#8230; Tycker åtminstone inte jag. Inte du heller, tror jag. Om något är &amp;quot;läbbigt&amp;quot; är det förstås att rensa ut denna tematik (alltså &amp;quot;romantiken&amp;quot;) från den mänskliga tillvaron (eller från Duras författarskap). Det insåg författaren till sådan grad att hon tvangs hävda och återkomma till den i bok efter bok, film efter film&#8230; Det är förstås en politisk gärning men också och kanske än mer en estetisk, litterär, ja, rentav teologisk gärning.</p>
<p> Själv, måste jag tillstå, tycker jag det därför är befriande att vissa kritiker låter Duras författarskap fungera som exempel på något mer än politisk nytta eller samhällelig problematik. För därmed låts Duras spela på den planhalva som brukar vara förordnad franska karlar som i jämförelse med Duras geni får anses vara ganska bleka författare: de Sade, Huysmans, Klossowski, Drieu de la Rochelle, Bataille &#8211; inte sant?   </p>
]]></content:encoded>
	</item>
</channel>
</rss>
