Recension

: Den befriade bruden
Den befriade bruden Abraham B Yehoshua
2006
Brombergs
8/10

Rik och omsorgsfull samtidsskildring

Utgiven 2006
ISBN 9185251054
Sidor 546
Orginaltitel Hakalah hameshuchreret
Översättare Caj Lundgren

Om författaren

Fotograf: Leonardo Cendamo

Abraham B. Yehoshua föddes 1936 i Jerusalem och är en av Israels främsta författare. Han bor i Haifa där han är verksam som professor i litteratur. Yehoshua har tilldelats en rad utmärkelser, och hans böcker finns översatta till tjugotvå språk. På svenska har tidigare utkommit ”Älskaren” (1980), ”Sen skilsmässan” (1984), ”De fem årstiderna” (1990) och ”Herr Mani” (1994).

Sök efter boken

Det är en omsorgsfull roman med en känsla för detaljer Abraham B. Yehoshua har skrivit om Jochanan Rivlin, professor i Mellanösternstudier vid universitetet i Haifa, och hans fru, domaren Hagit.

Visst kräver denna tegelsten sin läsares tålamod; det långsamma berättartempot gör inte Den befriade bruden till någon sidvändare precis. Men efter en onödigt lång startsträcka blir det bara bättre och bättre. Och bättre. Då är det bara att hänge sig åt det imponerande levande persongalleriet och den rikedom på detaljer och infallsvinklar, berikade med arabisk och hebreisk poesi, som romanen rymmer.

Nu när boken är slut (jag hade gärna läst 500 sidor till!) är det nästan så att jag saknar den lite gubbige israeliske orientalisten som är besatt av att få veta varför hans sons äktenskap sprack efter bara ett år, och den kontrollfreakiga domaren som inte gärna rotar i vare sig sonen Ofers eller den före detta svärdottern Galias privatliv. Eller den unga arabiska kvinnan Samaher, Rivlins magisterelev, inte helt olik Tusen och en natts Scheherazade, som under en drömsk ramadan-natt i byn El-Mansura läser arabiska noveller och dikter av Hatib Abu el-Slah, Ibrahim Ibn Bakhir och Yassin bin Abbas i egen hebreisk översättning, eller som under en poesifestival på Khalil el-Sakakini kulturcenter i Ramallah spelar rollen som Rabbi Azriel i en uppsättning av Dibbuk, "judarnas Hamlet", som hon kallar pjäsen.

Vad som imponerar mig mest i denna välkomponerade israeliska samtidsskidring, där blicken pendlar från högt till lågt, från det samhälleliga till det privata, från dåtid till nutid, är just det mellanmänskliga spelet, relationsdramatiken – gestaltningen av karaktärerna och den djupa psykologi med vilken de alla ner till minsta lilla bifigur är skildrade. Alla framträder de i all sin komplexitet. Vem som är ond och vem som är god är aldrig riktigt säkert. Livet och litteraturen är fullt av paradoxer.

Textutdrag (Visa/göm)

Helena Hansen

Publicerad: 2007-02-05 00:00 / Uppdaterad: 2011-02-25 16:12

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #2374

Inga kommentarer ännu

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?