Hur kommer det sig att många av de länder som är allra mest rika på olika naturresurser – som exempelvis Brasilien, Indonesien, Kongo eller Nigeria – samtidigt är så oerhört fattiga i ekonomisk mening? Varför är det så att samtidigt som många av de här länderna har en nettoexport av råvaror till många av de ekonomiskt rika länderna i Nord, så tvingas de samtidigt betala av på enorma utlandslån?

De har levt över sina tillgångar, brukar det normala svaret på den sista frågan vara. Sanningen är dock betydligt mer brutal än så. I verkligheten är det inte de ekonomiskt fattiga länderna som lever över sina tillgångar, utan de rika länderna i Nord. Utan en ständig import av enorma mängder råvaror skulle livsstilen i Nord inte kunna upprätthållas. Och anledningen till att många av de ekonomiskt fattiga länderna sitter fast i den här situationen beror på historiska strukturer (med grund i kolonialism och imperialistisk utsugning), som de ännu inte lyckats bryta med.

Allt det här är grunden för en ekologisk skuld, argumenterar Andrew Simms i den här boken. Den började med spanjorernas exploatering av den nyupptäckta kontinenten Amerika, och fortsätter än idag, inte minst med Nords orimliga expropriering av vår gemensamma atmosfär – för att kunna släppa ut ohållbart stora mängder koldioxid. Det här riskerar på sikt leda till oerhörda konsekvenser för allt liv på jorden.

Begreppet ”ekologisk skuld” har börjat förekomma i den miljöpolitiska debatten, parallellt med en diskussion om en social och historisk skuld, för exempelvis slaveri och kolonialism. Det tråkiga med Simms’ bok är att han i princip enbart begränsar sig till att diskutera den ekologiska skuld som koldioxid-utsläppen ställer till med. Det är bara i ett av kapitlen, just om vad ekologisk skuld egentligen innebär, som han breddar synfältet. Det är oerhört synd, eftersom begreppet egentligen berör all ojämlik exploatering av alla sorters naturresurser. Nu smalar Simms av diskussionen helt i onödan, vilket gör att boken i princip inte är mycket mer än en tämligen ordinär inlaga i debatten om koldioxid-utsläpp och växthuseffekten.

Resonemanget om en ekologisk skuld har dock en filosofisk tyngd som kvarstår, Simms’ avgränsning till trots. Det uppfordrar till en radikal omställning av både vårt samhälle, och vårt sätt att se på världen. Det är krav som kan komma att vända upp och ned på många sätt att se på vår samtid, och historien bakom den.