<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
		>
<channel>
	<title>Kommentarer till Ernst Brunner &quot;Carolus Rex - hans liv i sanning återberättat&quot;</title>
	<atom:link href="http://dagensbok.com/2005/10/14/ernst-brunner-carolus-rex-hans-liv-i-sanning-aterberattat/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://dagensbok.com/2005/10/14/ernst-brunner-carolus-rex-hans-liv-i-sanning-aterberattat/</link>
	<description>En ny bokrecension varje dag</description>
	<lastBuildDate>Wed, 12 Aug 2026 13:46:39 +0000</lastBuildDate>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>http://wordpress.org/?v=3.6</generator>
	<item>
		<title>Av: Peter</title>
		<link>http://dagensbok.com/2005/10/14/ernst-brunner-carolus-rex-hans-liv-i-sanning-aterberattat/comment-page-1/#comment-2715</link>
		<dc:creator>Peter</dc:creator>
		<pubDate>Sun, 01 Feb 2009 22:13:16 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://beta.dagensbok.com/?p=2126#comment-2715</guid>
		<description><![CDATA[Gustav II Adolf var Karl XII:s farfar&lt;br&gt; &lt;br&gt; Felet återkommer på flera ställen i boken. Karl XII:s farfar var Karl X Gustav, som Brunner lyckats blanda ihop med Gustav Adolf.&lt;br&gt; &lt;br&gt; Kungen mäter stenarna som Gustav Adolf misslyckats med att nedriva, och noterar det närbelägna slottet Kronoberg&lt;br&gt; &lt;br&gt; Stenarna ifråga är en del av Köpenhamn, som Gustav II Adolf aldrig försökte nedriva - det var Karl X som angrep staden. Slottet som avses är förmodligen Kronborgs slott i Helsingör, det ligger dock några mil från Köpenhamn. Kronobergs slott ligger utanför Växjö.&lt;br&gt; &lt;br&gt; Karl XII omges i strid av en livvakt som bildar en mobil skyddsmur&lt;br&gt; &lt;br&gt; Bilden av hjältekungen som utan rädsla går i täten skulle alltså vara osann; men om man läser Brunners egna skildringar av slag så lyser livvakten med sin frånvaro, åtminstone när den verkligen behövs. Belägg från andra källor lyser även de med sin frånvaro.&lt;br&gt; &lt;br&gt; Karl XII gjorde sina behov vid matbordet&lt;br&gt; &lt;br&gt; Belägg saknas. (Detta är bara ett exempel på de uppgifter, små som stora, som Brunner använder, som snarare härstammar från hans fantasi än från verkligheten. Det är naturligtvis helt i sin ordning i en skönlitterär roman.)&lt;br&gt; &lt;br&gt; Kristian IV skickar brev&lt;br&gt; &lt;br&gt; Kristian IV av Danmark dog 1648, då var inte ens Karl XII:s far född. Kristian V dog i augusti 1699, även detta innan han kan ha haft någon möjlighet att avsända nämnda brev. Bengt Nilsson spekulerar i möjligheten att det kan vara Fredrik IV som avses.&lt;br&gt; &lt;br&gt; Sidan 118-120: Den stora likbesiktningen&lt;br&gt; &lt;br&gt; Citerar Nilsson: &quot;Här kommer då den första veritabla orgien i felaktigheter och förvanskningar. Här ligger på borden bland annat människor som inte ens fått sina fall slutligt avgjorda när Karl XII lämnade Stockholm, exempelvis bonden Sven och båtsmanshustrun Karin, ett fall som i verkligheten behandlades den 11 juni 1700. Här ligger soldaten Stake som i verkligheten fick kyrkoplikt och en månad på vatten och bröd, soldaten Trana som fick 3 gatlopp etc. etc. etc. Inte undra på att recensenter kan bli förfärade av Karl XII när han på det här sättet pådyvlas dödsdomar han inte ens avkunnade och likbesiktningar av människor som inte ens var döda.&quot;&lt;br&gt; Varefter de enskilda felaktigheterna avverkas i en lång rad. ]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Gustav II Adolf var Karl XII:s farfar</p>
<p> Felet återkommer på flera ställen i boken. Karl XII:s farfar var Karl X Gustav, som Brunner lyckats blanda ihop med Gustav Adolf.</p>
<p> Kungen mäter stenarna som Gustav Adolf misslyckats med att nedriva, och noterar det närbelägna slottet Kronoberg</p>
<p> Stenarna ifråga är en del av Köpenhamn, som Gustav II Adolf aldrig försökte nedriva &#8211; det var Karl X som angrep staden. Slottet som avses är förmodligen Kronborgs slott i Helsingör, det ligger dock några mil från Köpenhamn. Kronobergs slott ligger utanför Växjö.</p>
<p> Karl XII omges i strid av en livvakt som bildar en mobil skyddsmur</p>
<p> Bilden av hjältekungen som utan rädsla går i täten skulle alltså vara osann; men om man läser Brunners egna skildringar av slag så lyser livvakten med sin frånvaro, åtminstone när den verkligen behövs. Belägg från andra källor lyser även de med sin frånvaro.</p>
<p> Karl XII gjorde sina behov vid matbordet</p>
<p> Belägg saknas. (Detta är bara ett exempel på de uppgifter, små som stora, som Brunner använder, som snarare härstammar från hans fantasi än från verkligheten. Det är naturligtvis helt i sin ordning i en skönlitterär roman.)</p>
<p> Kristian IV skickar brev</p>
<p> Kristian IV av Danmark dog 1648, då var inte ens Karl XII:s far född. Kristian V dog i augusti 1699, även detta innan han kan ha haft någon möjlighet att avsända nämnda brev. Bengt Nilsson spekulerar i möjligheten att det kan vara Fredrik IV som avses.</p>
<p> Sidan 118-120: Den stora likbesiktningen</p>
<p> Citerar Nilsson: &amp;quot;Här kommer då den första veritabla orgien i felaktigheter och förvanskningar. Här ligger på borden bland annat människor som inte ens fått sina fall slutligt avgjorda när Karl XII lämnade Stockholm, exempelvis bonden Sven och båtsmanshustrun Karin, ett fall som i verkligheten behandlades den 11 juni 1700. Här ligger soldaten Stake som i verkligheten fick kyrkoplikt och en månad på vatten och bröd, soldaten Trana som fick 3 gatlopp etc. etc. etc. Inte undra på att recensenter kan bli förfärade av Karl XII när han på det här sättet pådyvlas dödsdomar han inte ens avkunnade och likbesiktningar av människor som inte ens var döda.&amp;quot;<br /> Varefter de enskilda felaktigheterna avverkas i en lång rad. </p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Murgrönan</title>
		<link>http://dagensbok.com/2005/10/14/ernst-brunner-carolus-rex-hans-liv-i-sanning-aterberattat/comment-page-1/#comment-2714</link>
		<dc:creator>Murgrönan</dc:creator>
		<pubDate>Wed, 02 May 2007 15:25:58 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://beta.dagensbok.com/?p=2126#comment-2714</guid>
		<description><![CDATA[Ursäkta; det ska naturligtvis vara Karl XI som var far till Karl XII. Lite svårt att vara far till sig själv!]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Ursäkta; det ska naturligtvis vara Karl XI som var far till Karl XII. Lite svårt att vara far till sig själv!</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Murgrönan</title>
		<link>http://dagensbok.com/2005/10/14/ernst-brunner-carolus-rex-hans-liv-i-sanning-aterberattat/comment-page-1/#comment-2713</link>
		<dc:creator>Murgrönan</dc:creator>
		<pubDate>Wed, 02 May 2007 09:43:23 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://beta.dagensbok.com/?p=2126#comment-2713</guid>
		<description><![CDATA[Jag tycker att Ernst Brunners SPRÅK är fantastiskt bra. Mina reservationer gäller hans bild av kung Karl XII. Ingen av oss levde på den tiden. Ändå ska vi ha privilegiet att döma dåtidens människor. Självklart var Karl ingen gud. Han var en människa med fel och brister. Skillnaden mot &quot;vem som helst&quot; var att han föddes till kung, till enväldig sådan. Han hade inte bett om att bli född (ja, det har väl ingen). Hans pappa, kung Karl XII, uppfostrade honom, tillsammans med andra, i bla krigskonst. &lt;br&gt; Han må ha varit som han var. Om där fanns ngn störning hos honom(Asperger tror en del), psykologiska försvarsmurar,känslokalla drag... vem kan ändra på detta nu? Vad fanns att göra? Han VAR ju kung... En pojke... Slyngelaktig, men också väldigt klok och mångsidig(faktiskt, han kunde mer än kriga, men fick väl sällan chansen). Om han struntat i att kriga; lita på att historien i stället dömt honom för DET i stället. Brunner lär f ö själv ha yttrat att han inte är ngn psykolog. Nej, utmärkt skribent, men psykolog...nej.]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Jag tycker att Ernst Brunners SPRÅK är fantastiskt bra. Mina reservationer gäller hans bild av kung Karl XII. Ingen av oss levde på den tiden. Ändå ska vi ha privilegiet att döma dåtidens människor. Självklart var Karl ingen gud. Han var en människa med fel och brister. Skillnaden mot &amp;quot;vem som helst&amp;quot; var att han föddes till kung, till enväldig sådan. Han hade inte bett om att bli född (ja, det har väl ingen). Hans pappa, kung Karl XII, uppfostrade honom, tillsammans med andra, i bla krigskonst. <br /> Han må ha varit som han var. Om där fanns ngn störning hos honom(Asperger tror en del), psykologiska försvarsmurar,känslokalla drag&#8230; vem kan ändra på detta nu? Vad fanns att göra? Han VAR ju kung&#8230; En pojke&#8230; Slyngelaktig, men också väldigt klok och mångsidig(faktiskt, han kunde mer än kriga, men fick väl sällan chansen). Om han struntat i att kriga; lita på att historien i stället dömt honom för DET i stället. Brunner lär f ö själv ha yttrat att han inte är ngn psykolog. Nej, utmärkt skribent, men psykolog&#8230;nej.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Ointressant bok...</title>
		<link>http://dagensbok.com/2005/10/14/ernst-brunner-carolus-rex-hans-liv-i-sanning-aterberattat/comment-page-1/#comment-2712</link>
		<dc:creator>Ointressant bok...</dc:creator>
		<pubDate>Mon, 06 Feb 2006 23:33:46 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://beta.dagensbok.com/?p=2126#comment-2712</guid>
		<description><![CDATA[Den är varken intressant som historisk bok eller roman. Att analysera Karl XII:s handlingar utifrån vår tids värderingar är lika meningslöst som att sitta och titta på målarfärg som torkar...]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Den är varken intressant som historisk bok eller roman. Att analysera Karl XII:s handlingar utifrån vår tids värderingar är lika meningslöst som att sitta och titta på målarfärg som torkar&#8230;</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Bengt Nilsson</title>
		<link>http://dagensbok.com/2005/10/14/ernst-brunner-carolus-rex-hans-liv-i-sanning-aterberattat/comment-page-1/#comment-2711</link>
		<dc:creator>Bengt Nilsson</dc:creator>
		<pubDate>Fri, 21 Oct 2005 11:38:50 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://beta.dagensbok.com/?p=2126#comment-2711</guid>
		<description><![CDATA[Problemet med Brunners &quot;korrigering&quot; är att den är minst lika felaktig som hjältemyten. Brunner har klippt och klistrat i brev och andra dokument som citeras, han har ändrat utdömda straff till dödsstraff, han har konstruerat massakrer där inga finns i källorna, han har uppfunnit omöjliga likbesiktningsscener etc. etc. Den omtalade djurmassakerscenen ska således utspela sig under 8 dagar, vilket enbart fungerar om det var 8 dagar mellan 1 och 2 juni 1698. Tyvärr är Brunner av allt att döma inte beredd att ta en verklig diskussion om sin källanvändning. Vilhelm Moberg fick mycket kritik för t.ex. &quot;Rid i natt&quot;, men han tog gärna en sådan diskussion. Problemet med många recensioner av Brunners bok är att bedömarna låtit sig förföras av mängden sakuppgifter och uppfattat det som ett bevis på vederhäftighet. Nu säger kanske någon att boken är en roman. Visst, men hur har den marknadsfört och varför står det &quot;hans liv i sanning återberättat&quot; på titelbladet? ]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Problemet med Brunners &amp;quot;korrigering&amp;quot; är att den är minst lika felaktig som hjältemyten. Brunner har klippt och klistrat i brev och andra dokument som citeras, han har ändrat utdömda straff till dödsstraff, han har konstruerat massakrer där inga finns i källorna, han har uppfunnit omöjliga likbesiktningsscener etc. etc. Den omtalade djurmassakerscenen ska således utspela sig under 8 dagar, vilket enbart fungerar om det var 8 dagar mellan 1 och 2 juni 1698. Tyvärr är Brunner av allt att döma inte beredd att ta en verklig diskussion om sin källanvändning. Vilhelm Moberg fick mycket kritik för t.ex. &amp;quot;Rid i natt&amp;quot;, men han tog gärna en sådan diskussion. Problemet med många recensioner av Brunners bok är att bedömarna låtit sig förföras av mängden sakuppgifter och uppfattat det som ett bevis på vederhäftighet. Nu säger kanske någon att boken är en roman. Visst, men hur har den marknadsfört och varför står det &amp;quot;hans liv i sanning återberättat&amp;quot; på titelbladet? </p>
]]></content:encoded>
	</item>
</channel>
</rss>
