Boken Mångkulturalismens utmaningar är skriven av Hans Ingvar Roth, docent i etik och universitetslektor vid Lärarhögskolan i Stockholm. Roth har skrivit en serie böcker som beskriver mångkulturalismen, bland annat Mångfaldens gränser (1996) och Den mångkulturella parken (1998). Mångkulturalismens utmaningar är den senaste boken av Roth, utgiven år 2005, och är en sammanfattning och utveckling av innehållet av hans tidigare böcker.

Roth börjar med att definiera fyra centrala begrepp: positiv närhet och positiv distans samt negativ distans och negativ närhet. Dessa begrepp använder författaren sedan för att beskriva olika kulturer och deras relation till andra kulturer.

Roths tidiga metafor ”den mångkulturella parken” som beskriver hur olika kulturer kan leva i en ”park” och utöva sina ”aktiviteter” men ändå gemensamt ansvara för parkens ”skötsel” har i boken Mångkulturalismens utmaningar utvecklats vidare där Roth diskuterar om mänskliga rättighetsprinciper kan vara en gemensam värdegrund för olika kulturer. Ett slags Magna Charta eller Lingua Franca för mänskligheten. FN:s deklaration för de mänskliga rättigheterna är ett exempel på detta.

Roth ger vidare i sin bok exempel på hur olika kultursfärer i historien handskats med mångkulturalismen, som den kinesiska Tangdynastin på 600-700-talet, Kejsar Akbars mogulvälde i 1600-talets Indien, morernas Andalusien 900-1400-talet, det ottomanska imperiet och Österrike-ungerska dubbelmonarkin på 1800-talet och början på 1900-talet men också den fredliga samlevnaden mellan ryssar, samer, finnar, norrmän och svenskar på Nordkalotten innan nationsgränser ritades dit ordentligt på 1700-talet.

Författaren går mycket grundligt och analyserande igenom romernas historia och villkor i Sverige, samt inuiternas framgångsrika kamp för att behålla sin kultur och land i Kanada.

Enligt Roth så var både Tangdynastin och morernas Andalusien exempel på så kallad positiv närhet där minoritetskulturerna frodades i öppet samhälle. Denna positiva närhet gav extra fart majoritetskulturens kultur och ekonomi. Däremot det Ottomanska imperiet byggde på positiv distans; ”så länge ni betalar skatt kan ni få göra som ni vill”. Österrike-Ungern var ett exempel på positiv närhet där olika språkgrupper fick sina behov tillgodosedda men där efter första världskriget respektive språkgrupp uppslukades i nationalstater. Österrike-Ungern var en sorts föregångare till vad EU kanske kommer att bli.

Jag tycker Roths bok är ett mycket viktigt inlägg i dagens mycket torftiga debatt kring mångkulturalism idag. Det verkar som om man i Sverige plötsligt upptäckt att vi har blivit ett mångkulturellt samhälle och att många tror att det är första gången i världshistorien detta sker och man står handfallen. Om man läser Roths bok så inser man att detta är naturligt i historien och att det går att göra något bra av det om man lär sig hur andra kulturer gjort. Roths fyra centrala begrepp gör att man kan diskutera mångkulturalism på ett nyanserat och logiskt sätt.

Roth nya bok Mångkulturalismens utmaningar är lättläst och snabbt gripbar. Den har också ett mycket användbart index för att snabbt hitta i boken och en omfattande referenslista om man vill läsa vidare. Jag tycker den är hans bästa hittills och rekommenderar de som är intresserade av det spännande och fascinerade ämnet mångkulturalism att läsa boken.