Kommentarer till Ove Allansson "De kosmiska havens bokanjärer"

Av: Irene

Irene — Thu, 07 Apr 2005 09:45:09 +0000

Lite intressant (om än kanske förutsägbar?) trend, det här, de senaste åren. Ursula Le Guins "The Telling" handlar ju också om sökandet efter gammaldags böcker i en högteknologisk värld. Den var däremot riktigt bra, tyckte jag, med en riktig personlighet som huvudkaraktär.

Av: momo

momo — Mon, 04 Apr 2005 22:52:00 +0000

Ja, du får förstås tycka vad du vill om såväl Pratchett som postmodernismen (-er?). Men skapligt sur definition. Det finns väl en massa både fantastiska berättelser och bra poesi som kan kalas postmoderna på ett eller annat sätt. Ideologiskt eller estetiskt. Och visst är begreppet en smula diffust, men det visar väl bara hur användbart och relevant många tycker att det är.

Av: Vega

Vega — Mon, 04 Apr 2005 15:05:11 +0000

Håller nog snarare med recensenten. Och postmodernism hit och dit. Det är egentligen bara ett snällt sätt att säga "det här är ord men ingen berättelse och för fult för att vara poesi".

Av: momo

momo — Mon, 04 Apr 2005 13:34:33 +0000

Kan inte riktigt hålla med i den lite enkelspåriga bedömningen av Pratchett. "Bisarrt" och "burleskt" behöver väl inte nödvändigtvis stå i konflikt med t ex civilisationskritik. Pratchetts sarkastiska relativism – postmodernism kan man ju roa sig med att kalla det – rymmer i mina ögon en hel del civilisationskritik.

Av: Vega

Vega — Mon, 04 Apr 2005 11:59:26 +0000

Låter lite inspirerat av Ray Bradburys Farenheit. Som ju är skitbra.