Kommentarer till Yukio Mishima "Sjömannen som föll i onåd hos havet"

Av: Pontus

Pontus — Tue, 11 Jan 2005 08:44:35 +0000

Hittar tyvärr inte artikeln nu, men jag kommer ihåg att han postade sista delen av "Fruktbarhetens hav" till sin förläggare samma dag som han skulle begå självmord.
Undergångsromantik är nog vanligt i högerextrema kretsar i allmänhet, men det kan vara mer eller mindre medvetet. Det kanske är så att ju mer extrema de är, desto mindre handlar det egentligen om praktisk politik? Mishima verkade se ett speciellt estetiskt värde i bilden av en stark hjälte som dör en våldsam död i utsiktslös kamp mot övermakten, och han ville själv spela den rollen.

Av: Ella Andrén

Ella Andrén — Mon, 10 Jan 2005 22:50:21 +0000

Pontus: Jo, det är även mitt intryck att självmordet var sedan länge planerat, och omständigheterna spelade mindre roll. Död och ära. Tydligen var han väldigt besviken att han inte fick dö redan i kriget. Fast det hade ju varit synd på böckerna.

Donald Keene skriver i novellantologin "Icke brännbara sopor" om bland andra vännen Mishima och tecken på hans förestående självmord som Keene missade att uppmärksamma (som när M skriver sitt namn med kinesiska tecken som också kan utläsas "ett spöke som ännu inte dött" (- kan du tänka dig ett så fascinerande språk?))

Vad gäller undergångromantiken är det väl just poängen med sådana romantiska rörelser, att de är irrationella? Känsla snarare än förnuft? Religion snarare än politik?

Förresten får du gärna tipsa om den där artikeln.

Av: jonn

jonn — Mon, 10 Jan 2005 22:44:11 +0000

Storslagen recension! Har sällan blivit så sugen på att läsa ett verk enbart pga en recension! Har f.ö. alltid sagt att japaner är skumma om inte vrickade..

Av: KIna/Nina

KIna/Nina — Mon, 10 Jan 2005 20:40:09 +0000

En bok som berör? Jag vill ialla fall läsa den, hoppas nu inte jag blir besviken av att det är en ny Shogun. Det låter inte så!

Av: Pontus

Pontus — Mon, 10 Jan 2005 15:02:23 +0000

Bra recension hur som helst, och bra bok (fast rätt skum förstås). Det går som sagt inte att läsa den utan att associera till Mishimas eget liv, med hans förträngda sadomasochistiska homosexualitet och allt. Enligt en artikel jag läste var hela grejen med statskuppen och högerextremismen mer ett utslag av hans märkliga undergångsromantiska estetik än ett genomtänkt politiskt projekt. Han visste hela tiden att det skulle misslyckas, och hade planerat att begå seppuku för att få dö en ärofull död.

Av: P

Mon, 10 Jan 2005 13:23:15 +0000

Hejsan,
jo jag har märkt att den är vakant, Anders…! :-) Förlåt, kunde bara inte låta bli att vara språkpolis, behärskar mig för det mesta. Men det första felet är ett sådant som kan leda till missförstånd, det var väl det som fick mig att gå igång. Och mannen vid katedern: Jo, det stämmer, "helt förvirrad" är en ofullständig mening, men det är ett sedan länge accepterat stildrag. Inte sant? (Också en ofullständig mening).

Av: Mannen vid katedern

Mannen vid katedern — Mon, 10 Jan 2005 12:41:37 +0000

P: 'Helt förvirrad.' är en ofullständig mening. Den saknar subjekt.

Av: Anders Edwartz

Anders Edwartz — Mon, 10 Jan 2005 11:24:29 +0000

P: Om du vill får du bli korrekturläsare på dagensbok.com, platsen är just nu vakant.

Av: P

Sun, 09 Jan 2005 23:14:19 +0000

..De bestämmer sig för att ställa Ryuji till svars för HANS svek, menar du väl. Inte "sitt". Då blir det pojkarnas svek.

Och en av... mest osympatiskA och militantA författare. Pluralis.

Bra recension f.ö.

Minns denne Mishima. Helt förvirrad. Han sökte en ren och hög form att stoppa in sin rituella sadism i. Det fungerade inte.