Kommentarer till Arnaldur Indridason "Kvinna i grönt"

Av: Oriel

Oriel — Thu, 10 Jan 2008 13:09:18 +0000

Boken är allmängt tråkig och man vet vem mödaren är efter hälften.. DÅLIG BOK!

Av: Peter Robsahm

Peter Robsahm — Wed, 26 Apr 2006 02:43:12 +0000

"Kvinna i grönt" är en alldeles lysande deckare! Det är väl klart att man "i halva boken" vet vem offret osv. kan tänkas vara, men det intressanta är vägen dit. Och, precis som i alla bra deckare, handlar boken egentligen inte om själva brottet i sig, utan om de bakomliggande orsakerna och de människor som kantar handlingen – ett vanligtvis "engelskt" koncept. Dina invändningar förefaller både ytliga och ganska omogna.

Av: Carolina

Carolina — Sat, 31 Dec 2005 01:55:16 +0000

Jag tyckte om boken så jag läser gärna mera böcker som han har skrivit

Av: Gerdur Ragnarsdottir

Gerdur Ragnarsdottir — Wed, 16 Nov 2005 10:57:44 +0000

Smaken är olika + Indridasson är ingen nybörjare!

"Tyvärr inte särskilt väl förvaltad. Det finns en hel del bra saker i boken, men även en hel del att anmärka på, allvarliga brister som inte borde finnas i en prisbelönt deckare. Nybörjarfel, kan man kanske kalla dem."

"kvinna i grönt" = Islkändska titel är GrafarÃ¾ögn = gravens tystnad.

Silence of the Grave also received the Golden Dagger in 2005, hosted by the Crime Writer's Association in Britain.

Hälsningar Gerdur

Av: Anna Larsson

Anna Larsson — Sun, 13 Feb 2005 12:59:22 +0000

Kan man ha "fel" i en recension? Det handlar ju till största delen om subjektiva överväganden, och jag har svårt att se att en åsikt är "rätt" eller "fel". Sentimentalitet kommenterar jag överhuvudtaget inte i recensionen- jag kritiserar författarens bristande förmåga att förvalta ett bra grundmaterial och oförmågan att skriva spänningslitteratur.

Av: Bo Lennstrand

Bo Lennstrand — Sat, 12 Feb 2005 19:17:25 +0000

För mig har du fel i din recension.

Möjligen kan jag tycka att jag föll för platt för en varm sentimentalitet och "det godas seger", men under de senaste åren har jag inte så ofta lyckats läsa vartenda ord med fullt intresse på samma sätt som i Kvinna i grönt. Numera är det annars mest sånt som Kertin Ekmans trilogi som fångar min läsning lika starkt som tidigare Sandemose, Mykle, Hoel, Ardelius och Wahlöö gjorde (då bland många andra).
Väl medveten om att författaren dramatiserar upp, sentimentaliserar och bygger på är jag ändå tacksam för några timmars stark läsupplevelse – kanske också stärkt av en bra översättning.

Av: ..

.. — Fri, 31 Dec 2004 21:42:42 +0000

har du inte läst glasnyckeln??