Man behöver knappt gått ut grundskolan för att ha en uppfattning om August Strindberg. Få författare förunnat. Skrönorna och anekdoterna är många. Ofta dokumenterade, men ibland fabulerade. Min favorit är att den skarpe kan ha fått sin entrébiljett riven av Arthur Rimbaud efter att denne tröttnat på poesin och levde turnéliv med en cirkus på besök i Stockholm. Ett förmodat möte mellan två genier i litteraturhistorien. Utan betydelse för dem, men en liten rysning för … eftervärlden.

I Vandringar med Strindberg finns många citat ur brev, romaner och dylikt som gör den till en läsvärd Strindbergsparlör för en engagerad Strindbergsflanör. Man får en bild av författarens många olika skepnader. Naturromantikern, familjefadern, älskaren, konstnären och den diaboliske mörkermannen. Som när en viss Axel Engdahl, direktör för Folkteatern i Göteborg, fick äran att möta den store på en av hans obligatoriska morgonpromenader (som bara verkställdes när han var nykter) och bad om tillstånd att få spela Hemsöborna på scenen. Strindberg replikerade och gick:

Fy f-n, Hemsöborna. Den smörjan.

Boken innehåller 12 vandringar som presenteras på ett lättillgängligt och illustrativt sätt. Från innerstad till skärgård. Den folkbildande Anita Persson har med en litteraturförteckning till varje vandring för vidare läsning.

Det är en bok att ha i bakhuvudet och som inspiration till utflykter i Stockholm med omnejd. En anledning god som någon att turista i huvudstaden. Nästa steg kan vara att skaffa någon av biografierna som Lagercrantz, Myrdal eller Brandell skrivit. Det är kul som kuriosa. I för stora kvantiteter tröttande. En promenad i taget. Jag ryser vid tanken att tvingas ha sällskap med någon som otvunget måste vädra sina kunskaper när man passerar en Augusthållplats.

Det enda jag saknar är en instruktion hur man tar sig till de mer perifiera områdena i skärgården. De flesta känner till innerstan. Få som varit i Stockholm city har nog missat silvercitaten ingjutna i Drottninggatans asfalt. Men alla vet inte hur man kommer till Kymmendö, Dalarö eller Furusund. I övrigt uppfyller denna bok allt man kan önska sig i genren vandra-i-en-författares-fotspår. Anita Persson är kunnig och engagerad.

Nästa Strindbergsguide jag vill se är den mer frivola. Kanske någon kan låta oss röka och supa oss genom Strindbergs utmarker i Europa. Ett EU-projekt. Även om det knappast heller skulle föra oss närmre geniets inre och verkliga tankar. Man ska aldrig underskatta hans litterära produktion.