"Han återger känslan av sina minnen och nu kan han slutföra sitt romanprojekt. Han lyckas. Det privata blir något allmänmänskligt, det blir litteratur." Detta påminner mig om T.S. Eliots rader i sin berömda essä titulerad nånting med poet-å-tradition, om hur poeten istället för att återge en händelse, tanke, situation bör finna en situation, en "stämning", som kan förmedla upplevelsen till alla, göra den objektiv — genom det s.k. objektive correlative…