Sent i höstas kom Michel Houllebecqs andra roman ut på svenska. Den skapade en del rabalder i tidningarna. Alla hade åsikter. Nu senast i Dagens Nyheters resebilaga den 4 maj där man hade bjudit in fyra olika researrangörer för att samtala om den kontroversiella romanens vision om organiserade sexresor.

Plattform handlar om författarens namne Michel som är en hyvens kille i fyrtioårsåldern. Han är snygg, framgångsrik och intellektuell. Efter pappans död bestämmer han sig för att åka på semester till Thailand. Där träffar han Valérie. De inleder ett intensivt sexuellt förhållande.

Under resan faller också Michel för sexturismens frestelser. Han inser att en lagligt organiserad sexturism har potential att bli det nya framgångskonceptet för researrangörer i kris. Ge folk vad folk vill ha är parollen. Tillsammans med Valérie och några chefer inom resebranschen börjar Michel planera det globala upplevelseresemålet Klubb Afrodite. Alla inblandade kommer få ett bättre liv, både börshajar, torskar och prostituerade. Michel är en hyvens kille.

Plattform är en idéroman. Men det är inte för dess litterära kvaliteter jag gillar den. Inte heller för dess taffliga intrig, schablonmässigt uppmålade karaktärer och smått patetiska slut. Jag kan inte heller påstå att den är provocerande eller att Houellebecq själv är kontroversiell genom sina uttalanden om att han går till horor, precis som huvudpersonen, och att islam är en idiotisk religion. Det är något annat som fascinerar mig.

Berättarstilen har något oskuldsfullt över sig. Tilltalet är ärligt, pang på och utan litterära krusiduller. Kanske kan Plattform beskrivas som ett slags antilitteratur. Det är för mig mer provocerande än själva motivet. Men framför allt är Plattform en givande läsning eftersom den ifrågasätter ett samhälle med sjuka normer och värderingar. Den ifrågasätter etiken i den globala ekonomin som vi alla är en del av. Den ifrågasätter en sned människosyn.

Plattform är inget annat än en skarp samhällskritik. I det sammanhanget blir DN:s artikel, som jag refererar till ovan, bara löjlig. Stackars svenska resebyråer och oss turister som har blivit offer för Houellebecq elaka penna. Vi är ju så oskyldiga. Glädjande är ändå att en bok fortfarande kan engagera så.

Om inte annat tycker jag att du ska ägna Houellebecq din uppmärksamhet för att säkra dig om att hänga med i kulturdebatten. Det enda som är svårt är att uttala hans namn: Wellbeck ska det vara.