Delfinpocket har den här våren gett ut Hjalmar Söderbergs debutroman Förvillelser, en röd och nätt liten pocket som är lätt att bära med sig i fickan. Ska man läsa boken så är detta rättan tid, den tar sin början i slutet av april då huvudpersonen Tomas Weber stiger ut ur en butik med två nya röda handskar på händerna. Vädret är vackert, Stockholm sjuder och Tomas liv leker; butiksbiträdet som sålde handskarna dröjer sig kvar i hans tankar och kanske möter han sin förälskelse på gatan.

Handlingen sträcker från dessa vårliga ungdomsdagar över en händelserik sommar och dyster höst fram till tiden strax före jul. Tomas lär sig bit för bit vad förälskelse och kärlek vill säga och vad alltför vidlyftigt leverne ger för effekt i penningabörsen. Besöken på Rydbergs bar blir många, promenaderna gata upp och gata ner ännu fler. Själsligt och ekonomiskt skuldsatt drivs han till ett vägval i unga år. Han köper en revolver…

Söderberg har vittnat om att han "gick i feberrus av lycka medan jag skrev", en lycka som onekligen smittat av sig i texten. Den episodliknande återgivningen spritter av barnslig lycka över att befinna sig i Staden och kunna ta del av det smörgåsbord den dukar upp. Det är ett förstlingsverk som fortfarande, efter drygt hundra år, känns fräscht och lika tidlöst som nästan allt Söderberg skrev. Den förtätade stämning som med enkelhet frammanas i mötet mellan de unga tu är rent av förbluffande.

Förvillelser är en utvecklingsroman i det lilla formatet. Här finns frön till de stora teman som Söderberg utvecklar i senare verk; kärlekens låsningar och självmordet som dess lösning. Balansen mellan en luftigt observant prosa och de djupt moraliska konflikter som utspelar sig i Tomas inre ger en glasklar och trovärdig psykologi. Den är också genom sin form ett första försök till den stora "tankeroman" som Söderberg längtade efter att få skriva, och som han ansåg sig lyckats med i Doktor Glas.

På sätt och vis önskar jag att jag läst Förvillelser under gymnasieperioden, och att jag kunnat återvända till dess värld med några erfarenheter rikare. Kanske är det bara den unge som fullt ut kan tillgodogöra sig bokens kast mellan hopp och förtvivlan som den första förälskelsen innebär. Liksom bara en ryss riktigt kan förstå de ryska klassikerna.

Därför, läs Förvillelser medan du fortfarande är ung och är du äldre så försök att minnas hur det var.

Du kanske fortfarande är ung till sinnet?