Vi lever i Fästning Europa. Det har kanske aldrig någonsin varit så svårt att ta sig över fästningens murar, som det är idag. Och murarna beväpnas av polis, tullare och kustvakter som försöker bekämpa alla som kommer utifrån, utan de rätta summorna pengar, eller de rätta kontakterna.

Men det här är inte något annat än institutionaliserad rasism, menar Teresa Hayter i den här boken. Vi borde avskaffa alla former av gränskontroller, och låta alla som flyr från andra länder komma hit om de vill. För det finns egentligen ingen som vill fly hemifrån. De som flyr, flyr därför att de måste. Många gånger till stor del på grund av vårt agerande – att vi i de rika länderna har understött diktaturer (exempelvis i Latinamerika), eller sugit ut ländernas naturresurser så till den grad att det är i det närmaste omöjligt att överleva där.

Det är dessutom en myt, menar Hayter, att invandrare skulle komma enbart för bidragen. De vill, precis som alla andra människor, ha ett jobb och, som det heter, göra rätt för sig. Det är bara det att myndigheterna allt för ofta sätter upp en massa regler som gör det svårt för (eller rent av direkt förbjuder) invandrare att hitta arbete. Det finns också en lång rad andra myter om invandrare, som Teresa Hayter gör sitt bästa för att avliva. För de här myterna är egentligen inget annat än förtäckt rasism, menar hon.

Det är inte ens ekonomiskt fördelaktigt, menar hon. Det kostar oss så mycket pengar att genomföra all den repression som gränskontrollerna kräver, att det vore billigare att istället låta människor fritt komma in, och hjälpa dem att snabbt hitta arbete och bostad. Det skulle dessutom, om myndigheterna genomförde det som en del av generella välfärdsprogram, förhoppningsvis minska den utbredda rasismen och fientligheten mot invandrare, hoppas författaren.

Men det finns en gryende motståndsrörelse mot den här rasismen. I England har exempelvis en folkrörelse länge bedrivit en kampanj mot Campsfield, en ”flyktingmottagning” (läs: fängelse) för asylsökande i väntan på utredning, liksom många andra har gjort på andra platser i landet. Och samma sak händer på flera andra platser runt om i Europa.

Jag vill gärna bli övertygad av Hayters bok, inget tvivel om saken. Men jag måste erkänna att jag inte alltid blir det. Det känns som om hon ibland tar i, utan att alltid kunna belägga det hon säger. Ett exempel på det kanske kan vara diskussionen om det verkligen är ekonomiskt att förbjuda invandring. Men i huvudsak är argumentationen stark, och räcker långt.

Dess främsta nackdel är dock att boken är tämligen brittisk. Exempel på lagstiftning, debatt osv är nästan alltid brittiska. Om ett exempel inte är brittiskt så används det nästan alltid för att jämföra med Storbritannien. Det finns förvisso många likheter med Sverige, men det finns nog även viktiga skillnader. För en svensk publik är det en klar begränsning, för en annars bra bok.